Beskrivning
Alla barn och unga har rätt till en högklassig undervisning i konst och kultur genom hela utbildningssystemet från småbarnspedagogik till grundläggande utbildning och grundläggande konstundervisning. I den här presentationen riktas intresset mot ordkonst som är en av de nio konstformerna. Syftet är att granska och diskutera utbildningsvägar för lärare inom ordkonst. En konstnärlig, pedagogisk och forskningsbaserad utbildning antas höja kvaliteten inom praxis, men hur kunde en sådan utbildning inom konstområdet ordkonst se ut? Vid Åbo Akademi undersöker ämnena pedagogik och litteraturvetenskap möjligheter att skapa studiestigar för lärare inom ordkonst. Ett nätverk har etablerats och projektfinansiering har erhållits från Svenska kulturfonden i Finland.Frågan är aktuell, vilket bekräftas av att UKM i november 2023 utkommit med strategiska mål och strategiska kvalitetsindikatorer för den grundläggande konstundervisningen (UKM 2023:44). Enligt målbilden ska den grundläggande konstundervisningen vara pedagogiskt högklassig. Av de pedagogiska kvalitetsindikatorer som presenteras är andelen formellt behöriga lärare och rektorer i den grundläggande konstundervisningen högst upp på listan (s. 40).
Hur erhålls denna behörighet för lärare och rektorer inom ordkonst? Jag tar mig an frågan genom att tillämpa diskursanalys (Winther Jörgensen & Phillips 2000). En del svar hittas i två färska rapporter om ordkonst dels Ordkonst – framtidens utbildningsvägar och arbetsfält av Martens-Seppelin (2022) dels Sanataideopettaja: Tulevaisuuden toiveammatti – selvitys sanataideopetuksen tilasta 2020-luvulla av Vähämaa (2022). Lärares kreativa skrivande ‘Draw with words, write myself’: supporting teachers’ professional development in creative writing communities har undersökts av Martin (2021). Fler frågor finns dock att ställa. En av de viktigaste är utbildningsnivån i själva konstformen och konstforskningen. På svenska i Finland finns inte för närvarande en universitetsutbildning i skrivande som konstform (jfr Aaltouniversitetets författarutbildning). Ordkonstens receptiva sida i form av tolkning av litteratur är väl etablerad och den produktiva sidan i form av litterärt skapande är under utveckling vid ÅA. Intressant är också att diskutera likheter och skillnader i lärarutbildningen för lärare i svenska och litteratur för den grundläggande utbildningen och gymnasiet med lärarutbildningen för ordkonstlärare för den grundläggande konstundervisningen. Hur kan de behörighetsgivande pedagogiska studierna för lärare på bästa sätt stödja båda målgrupperna? Kan en ämnesdidaktik för konstnärligt läsande och skrivande identifieras?
Referenser
Martens-Seppelin, M. (2022). Ordkonst: Framtidens utbildningsvägar och arbetsfält. Svenska kulturfonden.
Martin, A. (2021). ‘Draw with words, write myself’: supporting teachers’ professional development in creative writing communities. JYU disstertations.
Undervisnings- och kulturministeriet (2023). Högklassig grundläggande konstundervisning. Strategiska mål och strategiska kvalitetsindikatorer för den grundläggande konstundervisningen. Helingfors: UKM 2023:44
Vähämaa, V. (2022). Sanataideopettaja - tulevaisuuden toiveammatti: Selvitys sanataideopetuksen tilasta 2020-luvulla. Suomen sanataideopetuksen seura.
Winther Jörgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
| Period | 9 feb. 2014 |
|---|---|
| Händelsetitel | AD-symposium, Ämnesdidaktiskt symposium vid Helsingfors universitet 8-9.2.2024: Ainedidaktisia näkökulmia perustaitojen opetukseen ja arviointiin |
| Typ av evenemang | Konferens |
| Plats | Helsingfors, FinlandVisa på karta |