Fyra kejserliga monument i Finland: tillkomst, mottagande och bemötande

Sofia Aittomaa

Fyra kejserliga monument i Finland: tillkomst, mottagande och bemötande

Sofia Aittomaa

Doktorandnätverk FHPT 2023 - 2027

Forskningsoutput: Typer av avhandlingar › Doktorsavhandling › Samling av artiklar

Sammanfattning

I föreliggande avhandling studeras hela livscykeln för fyra kejserliga monument i Finland: Alexander I:s kolossalbyst (1814) som stått på olika platser iÅbo och i Helsingfors, Kejsarinnans sten (1835) på Salutorget i Helsingfors, Alexander II (1894) på Senatstorget i Helsingfors och Peter den store (1910)i Viborg. Samtliga monument härstammar från ”kejsartiden” (1809–1917) iFinlands historia, då storfurstendömet Finland var en del av det ryska kejsardömet och den ryske kejsaren var storfurste av Finland.

I avhandlingen granskas monumentens symboliska funktion i relation tillden växlande historiska och politiska kontexten. Syftet är att rekonstrueramonumentens historia, redogöra för deras utformning, placering och betydelser under olika tider och politiska konjunkturer. Samtidigt belyses olikamaktaspekter som är förbundna med monumenten och deras historia. Genomatt studera handlingar gällande monumenten, rekonstrueras och redogörs förmonumentens hela livscykel och betydelseskiftningar.

Undersökningen bygger på en omfattande empirisk grundforskning,baserad huvudsakligen på arkivmaterial och kompletterad genom studier avsamtida dags och veckopress. Avhandlingens delstudier är fallstudier, somfokuserar på ett (artikel I och II) respektive två (artikel III) enskilda monumentprojekt. Som helhet kan undersökningen betraktas som en fallstudie avkejserliga monument i Finland.

Resultatet är att det finns ett starkt samband mellan å ena sidan monumentens tillkomstprocess, deras budskap och mottagande och, å den andra, direktaförstörelser/förstörelseförsök eller statusmässiga degraderingar. Rekonstruktionerna av monumentens historier visar att deras symboliska funktion ändratsi och med förändrade politiska förutsättningar. Den tydligaste förändringenär övergången från storfurstendöme till republik, men betydelseskiftningarskedde redan under storfurstendömets tid. Under sin historia har monumentenåteraktualiserats upprepade gånger och som rekonstruktionerna av deras historia visar har detta ofta skett i politiskt tillspetsade situationer. Monumentenåteraktualiserades ofta i samband med andra monumentprojekt. I avhandlingen ges exempel på att nya monumentprojekt ledde till diskussioner om dekejserliga monumentens existens, berättigande och placering. Nya nationellamonumentprojekt och existerande kejserliga monument konkurrerade oftaom en och samma plats.

Nyckelord: storfurstendömet Finland, Ryska kejsardömet, monumentförstörelse, damnatio memoriae, avrussificering, derussifiering, storfurste avFinland, Alexander I, Alexander II, Alexandra Feodorovna, Peter den store,Finland, Helsingfors, Viborg, Åbo, historiska monument, motmonument,kejsarbesök, Johannes Takanen, Walter Runeberg, Ivan Martos, Johan CarlLudvig Engel, 1800talets skulptur, 1900talets skulptur, monumentmani,statyernas krig, kejsartiden

Originalspråk	Svenska
Förlag	Åbo Akademi University
Tryckta ISBN	978-952-12-3814-7
Elektroniska ISBN	978-952-12-3815-4
Status	Publicerad - 2019
MoE-publikationstyp	G5 Doktorsavhandling (artikel)

Nyckelord

monuments
Destruction of Art

Åtkomst av dokument

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-3815-4Licens: Publisher rights policy
https://www.doria.fi/handle/10024/171327Licens: Publisher rights policy
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-3815-4Licens: Publisher rights policy
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202201147381

Citera det här

@phdthesis{4f2aef7096e9415f9c03bd627d9ff3dc,

title = "Fyra kejserliga monument i Finland: tillkomst, mottagande och bem{\"o}tande",

abstract = "I f{\"o}religgande avhandling studeras hela livscykeln f{\"o}r fyra kejserliga monument i Finland: Alexander I:s kolossalbyst (1814) som stått på olika platser iÅbo och i Helsingfors, Kejsarinnans sten (1835) på Salutorget i Helsingfors, Alexander II (1894) på Senatstorget i Helsingfors och Peter den store (1910)i Viborg. Samtliga monument h{\"a}rstammar från ”kejsartiden” (1809–1917) iFinlands historia, då storfurstend{\"o}met Finland var en del av det ryska kejsard{\"o}met och den ryske kejsaren var storfurste av Finland.I avhandlingen granskas monumentens symboliska funktion i relation tillden v{\"a}xlande historiska och politiska kontexten. Syftet {\"a}r att rekonstrueramonumentens historia, redog{\"o}ra f{\"o}r deras utformning, placering och betydelser under olika tider och politiska konjunkturer. Samtidigt belyses olikamaktaspekter som {\"a}r f{\"o}rbundna med monumenten och deras historia. Genomatt studera handlingar g{\"a}llande monumenten, rekonstrueras och redog{\"o}rs f{\"o}rmonumentens hela livscykel och betydelseskiftningar.Unders{\"o}kningen bygger på en omfattande empirisk grundforskning,baserad huvudsakligen på arkivmaterial och kompletterad genom studier avsamtida dags och veckopress. Avhandlingens delstudier {\"a}r fallstudier, somfokuserar på ett (artikel I och II) respektive två (artikel III) enskilda monumentprojekt. Som helhet kan unders{\"o}kningen betraktas som en fallstudie avkejserliga monument i Finland.Resultatet {\"a}r att det finns ett starkt samband mellan å ena sidan monumentens tillkomstprocess, deras budskap och mottagande och, å den andra, direktaf{\"o}rst{\"o}relser/f{\"o}rst{\"o}relsef{\"o}rs{\"o}k eller statusm{\"a}ssiga degraderingar. Rekonstruktionerna av monumentens historier visar att deras symboliska funktion {\"a}ndratsi och med f{\"o}r{\"a}ndrade politiska f{\"o}ruts{\"a}ttningar. Den tydligaste f{\"o}r{\"a}ndringen{\"a}r {\"o}vergången från storfurstend{\"o}me till republik, men betydelseskiftningarskedde redan under storfurstend{\"o}mets tid. Under sin historia har monumentenåteraktualiserats upprepade gånger och som rekonstruktionerna av deras historia visar har detta ofta skett i politiskt tillspetsade situationer. Monumentenåteraktualiserades ofta i samband med andra monumentprojekt. I avhandlingen ges exempel på att nya monumentprojekt ledde till diskussioner om dekejserliga monumentens existens, ber{\"a}ttigande och placering. Nya nationellamonumentprojekt och existerande kejserliga monument konkurrerade oftaom en och samma plats.Nyckelord: storfurstend{\"o}met Finland, Ryska kejsard{\"o}met, monumentf{\"o}rst{\"o}relse, damnatio memoriae, avrussificering, derussifiering, storfurste avFinland, Alexander I, Alexander II, Alexandra Feodorovna, Peter den store,Finland, Helsingfors, Viborg, Åbo, historiska monument, motmonument,kejsarbes{\"o}k, Johannes Takanen, Walter Runeberg, Ivan Martos, Johan CarlLudvig Engel, 1800talets skulptur, 1900talets skulptur, monumentmani,statyernas krig, kejsartiden ",

keywords = "monuments, Destruction of Art, monuments, Destruction of Art, monuments, Destruction of Art",

author = "Sofia Aittomaa",

year = "2019",

language = "Svenska",

isbn = "978-952-12-3814-7",

publisher = "{\AA}bo Akademi University",

address = "Finland",

}

TY - BOOK

T1 - Fyra kejserliga monument i Finland: tillkomst, mottagande och bemötande

AU - Aittomaa, Sofia

PY - 2019

Y1 - 2019

N2 - I föreliggande avhandling studeras hela livscykeln för fyra kejserliga monument i Finland: Alexander I:s kolossalbyst (1814) som stått på olika platser iÅbo och i Helsingfors, Kejsarinnans sten (1835) på Salutorget i Helsingfors, Alexander II (1894) på Senatstorget i Helsingfors och Peter den store (1910)i Viborg. Samtliga monument härstammar från ”kejsartiden” (1809–1917) iFinlands historia, då storfurstendömet Finland var en del av det ryska kejsardömet och den ryske kejsaren var storfurste av Finland.I avhandlingen granskas monumentens symboliska funktion i relation tillden växlande historiska och politiska kontexten. Syftet är att rekonstrueramonumentens historia, redogöra för deras utformning, placering och betydelser under olika tider och politiska konjunkturer. Samtidigt belyses olikamaktaspekter som är förbundna med monumenten och deras historia. Genomatt studera handlingar gällande monumenten, rekonstrueras och redogörs förmonumentens hela livscykel och betydelseskiftningar.Undersökningen bygger på en omfattande empirisk grundforskning,baserad huvudsakligen på arkivmaterial och kompletterad genom studier avsamtida dags och veckopress. Avhandlingens delstudier är fallstudier, somfokuserar på ett (artikel I och II) respektive två (artikel III) enskilda monumentprojekt. Som helhet kan undersökningen betraktas som en fallstudie avkejserliga monument i Finland.Resultatet är att det finns ett starkt samband mellan å ena sidan monumentens tillkomstprocess, deras budskap och mottagande och, å den andra, direktaförstörelser/förstörelseförsök eller statusmässiga degraderingar. Rekonstruktionerna av monumentens historier visar att deras symboliska funktion ändratsi och med förändrade politiska förutsättningar. Den tydligaste förändringenär övergången från storfurstendöme till republik, men betydelseskiftningarskedde redan under storfurstendömets tid. Under sin historia har monumentenåteraktualiserats upprepade gånger och som rekonstruktionerna av deras historia visar har detta ofta skett i politiskt tillspetsade situationer. Monumentenåteraktualiserades ofta i samband med andra monumentprojekt. I avhandlingen ges exempel på att nya monumentprojekt ledde till diskussioner om dekejserliga monumentens existens, berättigande och placering. Nya nationellamonumentprojekt och existerande kejserliga monument konkurrerade oftaom en och samma plats.Nyckelord: storfurstendömet Finland, Ryska kejsardömet, monumentförstörelse, damnatio memoriae, avrussificering, derussifiering, storfurste avFinland, Alexander I, Alexander II, Alexandra Feodorovna, Peter den store,Finland, Helsingfors, Viborg, Åbo, historiska monument, motmonument,kejsarbesök, Johannes Takanen, Walter Runeberg, Ivan Martos, Johan CarlLudvig Engel, 1800talets skulptur, 1900talets skulptur, monumentmani,statyernas krig, kejsartiden

AB - I föreliggande avhandling studeras hela livscykeln för fyra kejserliga monument i Finland: Alexander I:s kolossalbyst (1814) som stått på olika platser iÅbo och i Helsingfors, Kejsarinnans sten (1835) på Salutorget i Helsingfors, Alexander II (1894) på Senatstorget i Helsingfors och Peter den store (1910)i Viborg. Samtliga monument härstammar från ”kejsartiden” (1809–1917) iFinlands historia, då storfurstendömet Finland var en del av det ryska kejsardömet och den ryske kejsaren var storfurste av Finland.I avhandlingen granskas monumentens symboliska funktion i relation tillden växlande historiska och politiska kontexten. Syftet är att rekonstrueramonumentens historia, redogöra för deras utformning, placering och betydelser under olika tider och politiska konjunkturer. Samtidigt belyses olikamaktaspekter som är förbundna med monumenten och deras historia. Genomatt studera handlingar gällande monumenten, rekonstrueras och redogörs förmonumentens hela livscykel och betydelseskiftningar.Undersökningen bygger på en omfattande empirisk grundforskning,baserad huvudsakligen på arkivmaterial och kompletterad genom studier avsamtida dags och veckopress. Avhandlingens delstudier är fallstudier, somfokuserar på ett (artikel I och II) respektive två (artikel III) enskilda monumentprojekt. Som helhet kan undersökningen betraktas som en fallstudie avkejserliga monument i Finland.Resultatet är att det finns ett starkt samband mellan å ena sidan monumentens tillkomstprocess, deras budskap och mottagande och, å den andra, direktaförstörelser/förstörelseförsök eller statusmässiga degraderingar. Rekonstruktionerna av monumentens historier visar att deras symboliska funktion ändratsi och med förändrade politiska förutsättningar. Den tydligaste förändringenär övergången från storfurstendöme till republik, men betydelseskiftningarskedde redan under storfurstendömets tid. Under sin historia har monumentenåteraktualiserats upprepade gånger och som rekonstruktionerna av deras historia visar har detta ofta skett i politiskt tillspetsade situationer. Monumentenåteraktualiserades ofta i samband med andra monumentprojekt. I avhandlingen ges exempel på att nya monumentprojekt ledde till diskussioner om dekejserliga monumentens existens, berättigande och placering. Nya nationellamonumentprojekt och existerande kejserliga monument konkurrerade oftaom en och samma plats.Nyckelord: storfurstendömet Finland, Ryska kejsardömet, monumentförstörelse, damnatio memoriae, avrussificering, derussifiering, storfurste avFinland, Alexander I, Alexander II, Alexandra Feodorovna, Peter den store,Finland, Helsingfors, Viborg, Åbo, historiska monument, motmonument,kejsarbesök, Johannes Takanen, Walter Runeberg, Ivan Martos, Johan CarlLudvig Engel, 1800talets skulptur, 1900talets skulptur, monumentmani,statyernas krig, kejsartiden

KW - monuments

KW - Destruction of Art

KW - monuments

KW - Destruction of Art

KW - monuments

KW - Destruction of Art

M3 - Doktorsavhandling

SN - 978-952-12-3814-7

PB - Åbo Akademi University

ER -