”Vår Lille Gosse har några dagar varit sjuk af tand plågor” Den sociala elitens förhållningssätt till barnsjukdomar i Sverige och Finland 1780–1880

Beskrivning

Ännu under 1800-talet var barndödligheten hög i Norden. Många dog av barnsjukdomar som det inte fanns några egentliga botemedel mot, såsom mässling, kikhosta, difteri och olika febersjukdomar. Trots detta har fokus på barnsjukdomar varit litet inom historieforskningen, även inom den medicinhistoriska. Intresset har dock börjat växa, framförallt de senaste tio åren, som en del av ett större intresse för de kulturella aspekterna på medicinhistoria och genom ny historieforskning med fokus på familjen som social enhet.

I min presentation fokuserar jag på barnsjukdomar och deras behandling utifrån ett brett material bestående av korrespondens från femton högreståndsfamiljer i Finland och Sverige åren 1780–1880. Hur förhöll man sig till barnens sjukdomar inom dessa familjer? Traditionellt har Philippe Ariès fått stå som auktoritet i de här frågorna, vilket har lett till en vitt spridd uppfattning om att föräldrarna inte brydde sig om barnens sjukdomar och att mindre vikt lades vid barns hälsa än vid vuxnas. Denna syn har utmanats i nyare historieforskning, men barnen och deras sjukdomar samt deras plats i en familjekontext utgör fortfarande en lucka i historieforskningen.

Syftet med min presentation är att ge en bild av vilka sjukdomar barnen i dessa familjer drabbades av och vad som betecknades som sjukdom samt med vilka medel de behandlades. Fokus ligger även på barnens hälsa i stort: vad ansågs viktigt, hur skulle deras hälsa stärkas och vad i barnets omgivning sågs som riskfaktorer som måste undvikas? Genom att besvara dessa frågor kan vi få en större förståelse inte bara för hanteringen av barnsjukdomar utan även för barnens roll och betydelse inom familjerna samt föräldrarnas syn på och relation till sina barn.

Period	16 juni 2023
Händelsetitel	Svenska historikermötet
Typ av evenemang	Konferens
Plats	Umeå, SverigeVisa på karta
Omfattning	Nationell