Sammanfattning
En riktig långkörare i finsk politik fick sitt slut sommaren 2021 när
en riksdagsmajoritet slutligen lyckades rösta igenom en omfattande
social- och hälsovårdsreform. Detta medförde samtidigt att den
största förvaltningsreformen under Finlands självständighet kunde
verkställas. Det är värt att påminna om att arbetet med reformen
inleddes redan 2005 av den då Matti Vanhanen-ledda regeringen
och att reformen därför är ett resultat av ett synnerligen omfattande
förhandsarbete. Hur svårt det faktiskt har varit att uppnå
någon form av politisk enighet kring en reform illustreras väl av
att samtliga av Vanhanens efterträdare – det vill säga i
tur och ordning Mari Kiviniemi, Jyrki Katainen, Alexander Stubb
och Juha Sipilä – alla misslyckades med den föga avundsvärda
uppgiften att driva igenom reformen (Hyynynen 2019). Det var
därmed ingen liten bedrift som den Sanna Marin-ledda regeringen
lyckades med, vilket speciellt föregångaren Juha Sipilä kan intyga.
Det var ju som bekant misslyckandet med att driva igenom deras
version av en social- och hälsovårdsreform som till sist fick
Sipilä-regeringen att falla några veckor innan riksdagsvalet 2019.
en riksdagsmajoritet slutligen lyckades rösta igenom en omfattande
social- och hälsovårdsreform. Detta medförde samtidigt att den
största förvaltningsreformen under Finlands självständighet kunde
verkställas. Det är värt att påminna om att arbetet med reformen
inleddes redan 2005 av den då Matti Vanhanen-ledda regeringen
och att reformen därför är ett resultat av ett synnerligen omfattande
förhandsarbete. Hur svårt det faktiskt har varit att uppnå
någon form av politisk enighet kring en reform illustreras väl av
att samtliga av Vanhanens efterträdare – det vill säga i
tur och ordning Mari Kiviniemi, Jyrki Katainen, Alexander Stubb
och Juha Sipilä – alla misslyckades med den föga avundsvärda
uppgiften att driva igenom reformen (Hyynynen 2019). Det var
därmed ingen liten bedrift som den Sanna Marin-ledda regeringen
lyckades med, vilket speciellt föregångaren Juha Sipilä kan intyga.
Det var ju som bekant misslyckandet med att driva igenom deras
version av en social- och hälsovårdsreform som till sist fick
Sipilä-regeringen att falla några veckor innan riksdagsvalet 2019.
| Originalspråk | Svenska |
|---|---|
| Artikelnummer | 3 |
| Sidor (från-till) | 57-66 |
| Antal sidor | 9 |
| Tidskrift | Finsk Tidskrift |
| Nummer | 2 |
| Status | Publicerad - 1 juni 2022 |
| MoE-publikationstyp | D1 Artikel i en branschtidskrift |
Nyckelord
- Välfärdsområdesval
- Regionpolitik
- Val
- Politiskt beteende