Som vi ropar får vi svar: Metodologiska aspekter på tillkomsten av skriftligt och muntligt material

Syftet med min artikel är att med utgångspunkt i tre olika materialtyper, skriftliga levnadsberättelser, frågelistsvar och muntliga intervjuer – materialtyper som alla behandlar erfarenheter av vardagslivet som hemmafru på 1950-talet – visa på likheter och skillnader i framställningssätten gällande form, stil och betydelse. Hur kommer det sig att de olika kategorierna av material genererar så pass olika typer av utsagor trots att erfarenheterna som behandlas i princip är snarlika? Centralt här är att studera tillkomsten av materialet och att utforska betydelsen av de frågor som ställs samt vilken betydelse den instans, ”beställaren” som gjort uppmaningen att berätta har. Ett antagande som jag gör är att den instans som uppmuntrar till utformningen av en biografi är ett slags föreställd läsare och sålunda av stor vikt för utformningen av berättelsen.