Sedd, igenkänd, okänd: Kristusgestalterna i dikten "Glasfönster, katedral" av Solveig von Schouoltz

Solveig von Schoultz ekfrastiska dikt "Glasfönster, katedral" (1968) undersöks med avseende på kroppslighet och rumslighet, bildkonst och traditionsförmedling samt benämningar, språk, humor och ironi. I dikten iscensätts diktjagets konfrontation av den kristusgestalt som utformats i Bertel Thorvaldsens skulptur "Kristus", och en apokalyptisk kristusgestalt i en medeltida glasmålning framställs som ett antitetiskt alternativ. Kristusgestalten i Thorvaldsens utformning utsätts av diktjaget för aggressivt färgad ironi medan behandlingen av glasmålningens gestalt inbegriper sympati och ett mera positivt laddat löje. Vem Kristus är eller var, och hur han kan kännas igen, lämnas ändå öppet. I bildkonstverken och i diktens ordkonstverk kan han formas så att han blir visad och dold, osynliggjord, eller sedd och igenkänd, men fortfarande framstå som okänd.