Leva ett med naturen - "Dammråttor kan man ju ge namn åt om man vill"

Sedan urminnes tider har naturen använts för att återställa människanshälsa. I en tid då urbanisering och globalisering råder, verkar denna platsha en väsentlig betydelse då individen ska återhämta sig från stress.Föreliggande doktorsavhandling studerar naturens signifikanta roll förmänniskans välbefinnande från ett salutogent perspektiv. Det är enkvalitativ studie om hur välbefinnande och livskvalitet upplevs, samt omnaturens och den lokala rurala miljöns signifikans som en hälsofrämjandefaktor.

Datamaterialet har samlats in med djupintervjuer av sextonrespondenter i åldern 25–76 år. Intervjuerna har kombinerats med envisuell metod, nämligen färgläggning av ”Livets Matta”. Resultatet haranalyserats med en anpassad version av grundad teori och från ettsalutogent perspektiv.

Barndomen har en central betydelse i att ge människan ett förhållandetill naturen. Föräldrar och mor-och farföräldrar har en väsentlig roll i attetablera detta förhållande genom att introducera naturen för barnenunder deras barndom. Under denna insats etableras en bas för att användanaturen som en återhämtande miljö i vuxen ålder. Man kan säga attnaturen kommer med bröstmjölken.

I studien framkom två copingstrategier med vilka respondenternahanterar stress i medelåldern. En av copingstrategierna är ”Tillbaka tillnaturen”, där respondenterna har flyttat från ensamhet till minnen frånsin barndom. Deras strategi med den generella motståndsresursen socialarelationer, har sin grund i ett behov att downshifta genom ett byte till enlugnare miljö som de minns från barndomen. En miljö där de har en frihetatt ta hand om sig själva och med ett liv som är mera här och nu; genomatt leva nära naturen och dess årstider, vilket gör att de känner sig meranärvarande i livet.

Med den andra copingstrategin ”Rötterna i myllan” harrespondenterna valt att stanna kvar på landsbygden där de växt upp. Medden generella motståndsresursen arv har de en känsla av trygghet,tillhörighet, sammanhållning och ett enklare liv; en självvald ensamhet därde kan vara sig själva, har tid att tänka i all enkelhet utan modernaimpulser samt har en närhet till naturen där de känner att de kan ta handom sin hälsa.

Avhandlingen visar att den miljö där individer spenderat sin barndomhar en signifikant effekt då de ska hitta en återhämtande miljö som vuxna.I det rurala skafferiet med naturen runt hörnet, hittas generellamotståndsresurser med komponenterna begriplighet, hanterbarhet ochmeningsfullhet, vilka ger en känsla av sammanhang.

Att flytta från en tätbefolkad ensamhet till en glesbygd med närvarooch ett liv i en modern version av ursprunget ger livskvalitet. Naturen hartillgångar att främja hälsa och förhindra ohälsa. I naturen finns plats föråterhämtning och den kan implementeras i det dagliga livet.

Nyckelord: Naturen, Barndom, Salutogenes, Rural, Livets Matta, Grundadteori

Throughout history, nature has been an element in which humans havetaken care of their health and wellbeing. In a period marked byurbanization and globalization, nature seems to have an important impacton human's ability to recover from stress.

This doctoral thesis studies the role of nature for human wellbeingfrom a salutogenic point of view. It is a qualitative study on how wellbeingand quality of life are experienced, as well as of the significance ofnature and the local rural environment as health promoting factors.

The data material was gathered with in-depth interviews of sixteenrespondents in the age span of 25-76 years. The interviews were combinedwith a visual method, that is, coloring a “Rug of Life”. The results wereanalysed with a version of visual grounded theory adapted to a salutogenicperspective.

Childhood has a crucial role in creating a relationship with nature.Parents and grandparents have an essential role in introducing nature tothe children in their early childhood. This early relationship provides abasis for using nature as a restorative environment later in life. In otherwords, nature comes with the breast feeding.

In the data material two coping strategies to cope with stress inadulthood were found. One coping strategy is “Back to nature”, where therespondents have moved from urban alienation and loneliness to the placeof their childhood memories, the rural village. The strategy isaccompanied by the general resistant resource social relations, and it ischaracterized by a need to downshift from a hectic urban life to a tranquilenvironment remembered from childhood. This environment ispromising the respondents freedom to take care of themselves, and to livea life here and now with nature and with the seasons, which give a sense ofpresence in life.

In the other coping strategy “Roots in the soil”, respondents havechosen to stay in the rural environment where they have grown up. Withthe general resistant resource heritage, they have a feeling of safety with asense of belonging and solidarity (coherence) coupled to a simple life.They also have chosen a certain solitude in which they can be theirauthentic selves and where they have time to reflect, relativelyindependent of modern impulses. Here, they feel closeness to naturewhich enable them to take care of their health.

The research suggests that the environment where children spend asignificant part their life has an effect on the environments which theyfind restorative later in life. In the rural pantry, with nature in the nearbycorner, general resistant resources which promote comprehensibility,manageability and meaningfulness are found. This gives a sense ofcoherence.

To move from a densely populated area with a feeling of loneliness to asparsely populated area with a sense of presence and to live in a "modernversion of the basics" gives a quality of life. Nature has assets to promotehealth and to prevent illness. Nature is a setting where to recover and asetting which easily integrates into daily life.

Keywords: Nature, Childhood, Salutogenesis, Rural, The Rug of Life,Grounded theory