Från passiv brukare till aktiv medborgare och medproducent av sociala välfärdstjänster.

De olika styrningsmodeller vilka kännetecknar staten, marknaden och den tredje sektorn som producent av välfärdstjänster uppvisar olika ansatser till demokrati vid utförande av sociala välfärdstjänster. Medborgarens roll som brukare blir därför olik och kräver att medborgaren som brukare tar sig an och kombinerar olika roller; som brukare, konsument och medproducent av välfärdstjänster. Tidigare presenterade teorier jämförs i denna artikel med resultaten av en förstudie i Sverige där brukarens inflytande jämförs mellan en kommun, ett assistansbolag och ett brukarkooperativ som är tre olika utförare av personlig assistans. Medborgaren som brukare av personlig assistans blir inom brukarkooperativet, den tredje sektorn, även arbetsledare för sina personliga assistenter och äger då som medproducent det högsta inflytandet och självbestämmandet i vardagen med personlig assistans. I förstudien är medborgaren som brukare i kommunen och som konsument i det privata assistansbolaget i en situation där de främst erhåller medinflytande över sin personliga assistans. Detta resultat är överraskande då tidigare forskning kring konsumerism pekat på möjligheter till medproduktion för medborgaren som konsument i relation till företag. Självbestämmande erhåller brukaren då denne har sista ordet vid beslut i en specifik situation. Ett medinflytande innebär att brukaren inte själv kan besluta utan är beroende av att få gehör och inflytande hos en arbetsledare för den personliga assistansen som har sista ordet och formellt beslutar i en specifik situation. Medproduktion innebär att brukaren har möjlighet att vara med och producera sin egen välfärdstjänst. För förstudien har tjugotvå semistrukturerade intervjuer genomförts i Sverige vilka metodiskt kombinerats med en avtalsanalys och litteraturöversikt för att analytiskt beskriva vilka centrala skillnader som finns mellan de olika utförande organisationerna vad avser brukarens inflytande över sin personliga assistans. I välfärdens praktik realiseras medborgarens sociala rättigheter. Medborgarens olika roller, som medborgare, konsument och brukare behöver tydliggöras inte minst i relation till välfärdsstatens omvandling. I en tid av allt större mångfald av utförande organisationer inom produktionen av långvariga sociala välfärdstjänster och dessutom en ökad hybridisering av dessa organisationers former krävs forskning som granskar betydelsen av förändringarna för vår demokrati.  Artikeln syftar till att identifiera centrala skillnader och likheter mellan olika styrningsmodeller avseende brukarens möjlighet till självbestämmande inom organisationerna som utför personlig assistans; kommuner, assistansbolag och brukarkooperativ och organiseringens betydelse för demokrati och medborgarskap.