Deliberation och åsiktsförändring: en studie av individegenskaper och gruppkontext

Marina Lindell

Deliberation och åsiktsförändring: en studie av individegenskaper och gruppkontext

Forskningsoutput: Typer av avhandlingar › Doktorsavhandling › Monografi

Sammanfattning

Vardagliga samtal mellan medborgare om politiska sakfrågor är viktiga, men arrangerade politiska samtal har fått en alltmer central roll i demokratiteori och praktik. I en deliberation förväntas bättre argument vinna över sämre argument, eftersom bättre argument har större bärkraft och successivt får mera stöd i diskussionen. Ett demokratiskt samtal förutsätter att det finns olika åsikter, men det finns många samtal där detta inte uppfylls. Diskussioner med personer som delar ens åsikt leder inte nödvändigtvis till någon större förståelse för åsikter som avviker från de egna. När personer som tycker lika diskuterar med varandra tenderar de att bekräfta varandras åsikter och åsikterna riskerar även att bli mer extrema än de var innan diskussionen. Jag är intresserad av att förklara varför individers åsikter förändras i olika grad och i olika riktning, när de deltar i demokratiska samtal. Varför blir vissa mer polariserade i sina åsikter medan andra blir mer moderata, när de lyssnat till samma argument. Det finns många olika faktorer som kan ha en inverkan på hur åsikterna förändras i grupp. Här analyseras en medborgardiskussion om invandring och jag analyserar tre typer av faktorer: individegenskaper, gruppkontext och individens beteende i diskussionen. Resultatet tyder på att polariserade åsikter till största delen beror på individegenskaper, värdena är dock olika beroende på i vilken riktning åsikterna har polariserats. Gruppkontext bidrar lite, t.ex. invandrare i gruppen förhindrar polariserade åsikter mot invandring. Däremot verkar inte gruppsammansättning vara avgörande. Beteende i deliberation förklarar en del, eftersom de som fick en förstärkt åsikt för invandring hade bättre beteende än övriga. Mer moderata åsikter verkar bara förklaras av individegenskaper. Resultaten tyder på att det är många faktorer som bidrar till hur åsikter förändras i demokratiska samtal, vilket gör att man alltid borde analysera processen genom vilken åsikter bildas.

Originalspråk	Odefinierat/okänt
Förlag	Åbo Akademi University
Tryckta ISBN	978-951-765-790-7
Elektroniska ISBN	978-951-765-791-4
Status	Publicerad - 2015
MoE-publikationstyp	G4 Doktorsavhandling (monografi)

Åtkomst av dokument

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-791-4

Citera det här

@phdthesis{3946ec091f954a2bb50ab56446b3c4e0,

title = "Deliberation och {\aa}siktsf{\"o}r{\"a}ndring: en studie av individegenskaper och gruppkontext",

abstract = "Vardagliga samtal mellan medborgare om politiska sakfr{\aa}gor {\"a}r viktiga, men arrangerade politiska samtal har f{\aa}tt en alltmer central roll i demokratiteori och praktik. I en deliberation f{\"o}rv{\"a}ntas b{\"a}ttre argument vinna {\"o}ver s{\"a}mre argument, eftersom b{\"a}ttre argument har st{\"o}rre b{\"a}rkraft och successivt f{\aa}r mera st{\"o}d i diskussionen. Ett demokratiskt samtal f{\"o}ruts{\"a}tter att det finns olika {\aa}sikter, men det finns m{\aa}nga samtal d{\"a}r detta inte uppfylls. Diskussioner med personer som delar ens {\aa}sikt leder inte n{\"o}dv{\"a}ndigtvis till n{\aa}gon st{\"o}rre f{\"o}rst{\aa}else f{\"o}r {\aa}sikter som avviker fr{\aa}n de egna. N{\"a}r personer som tycker lika diskuterar med varandra tenderar de att bekr{\"a}fta varandras {\aa}sikter och {\aa}sikterna riskerar {\"a}ven att bli mer extrema {\"a}n de var innan diskussionen. Jag {\"a}r intresserad av att f{\"o}rklara varf{\"o}r individers {\aa}sikter f{\"o}r{\"a}ndras i olika grad och i olika riktning, n{\"a}r de deltar i demokratiska samtal. Varf{\"o}r blir vissa mer polariserade i sina {\aa}sikter medan andra blir mer moderata, n{\"a}r de lyssnat till samma argument. Det finns m{\aa}nga olika faktorer som kan ha en inverkan p{\aa} hur {\aa}sikterna f{\"o}r{\"a}ndras i grupp. H{\"a}r analyseras en medborgardiskussion om invandring och jag analyserar tre typer av faktorer: individegenskaper, gruppkontext och individens beteende i diskussionen. Resultatet tyder p{\aa} att polariserade {\aa}sikter till st{\"o}rsta delen beror p{\aa} individegenskaper, v{\"a}rdena {\"a}r dock olika beroende p{\aa} i vilken riktning {\aa}sikterna har polariserats. Gruppkontext bidrar lite, t.ex. invandrare i gruppen f{\"o}rhindrar polariserade {\aa}sikter mot invandring. D{\"a}remot verkar inte gruppsammans{\"a}ttning vara avg{\"o}rande. Beteende i deliberation f{\"o}rklarar en del, eftersom de som fick en f{\"o}rst{\"a}rkt {\aa}sikt f{\"o}r invandring hade b{\"a}ttre beteende {\"a}n {\"o}vriga. Mer moderata {\aa}sikter verkar bara f{\"o}rklaras av individegenskaper. Resultaten tyder p{\aa} att det {\"a}r m{\aa}nga faktorer som bidrar till hur {\aa}sikter f{\"o}r{\"a}ndras i demokratiska samtal, vilket g{\"o}r att man alltid borde analysera processen genom vilken {\aa}sikter bildas.",

author = "Marina Lindell",

year = "2015",

language = "Odefinierat/ok{\"a}nt",

isbn = "978-951-765-790-7",

publisher = "{\AA}bo Akademi University",

address = "Finland",

}

TY - BOOK

T1 - Deliberation och åsiktsförändring

T2 - en studie av individegenskaper och gruppkontext

AU - Lindell, Marina

PY - 2015

Y1 - 2015

N2 - Vardagliga samtal mellan medborgare om politiska sakfrågor är viktiga, men arrangerade politiska samtal har fått en alltmer central roll i demokratiteori och praktik. I en deliberation förväntas bättre argument vinna över sämre argument, eftersom bättre argument har större bärkraft och successivt får mera stöd i diskussionen. Ett demokratiskt samtal förutsätter att det finns olika åsikter, men det finns många samtal där detta inte uppfylls. Diskussioner med personer som delar ens åsikt leder inte nödvändigtvis till någon större förståelse för åsikter som avviker från de egna. När personer som tycker lika diskuterar med varandra tenderar de att bekräfta varandras åsikter och åsikterna riskerar även att bli mer extrema än de var innan diskussionen. Jag är intresserad av att förklara varför individers åsikter förändras i olika grad och i olika riktning, när de deltar i demokratiska samtal. Varför blir vissa mer polariserade i sina åsikter medan andra blir mer moderata, när de lyssnat till samma argument. Det finns många olika faktorer som kan ha en inverkan på hur åsikterna förändras i grupp. Här analyseras en medborgardiskussion om invandring och jag analyserar tre typer av faktorer: individegenskaper, gruppkontext och individens beteende i diskussionen. Resultatet tyder på att polariserade åsikter till största delen beror på individegenskaper, värdena är dock olika beroende på i vilken riktning åsikterna har polariserats. Gruppkontext bidrar lite, t.ex. invandrare i gruppen förhindrar polariserade åsikter mot invandring. Däremot verkar inte gruppsammansättning vara avgörande. Beteende i deliberation förklarar en del, eftersom de som fick en förstärkt åsikt för invandring hade bättre beteende än övriga. Mer moderata åsikter verkar bara förklaras av individegenskaper. Resultaten tyder på att det är många faktorer som bidrar till hur åsikter förändras i demokratiska samtal, vilket gör att man alltid borde analysera processen genom vilken åsikter bildas.

AB - Vardagliga samtal mellan medborgare om politiska sakfrågor är viktiga, men arrangerade politiska samtal har fått en alltmer central roll i demokratiteori och praktik. I en deliberation förväntas bättre argument vinna över sämre argument, eftersom bättre argument har större bärkraft och successivt får mera stöd i diskussionen. Ett demokratiskt samtal förutsätter att det finns olika åsikter, men det finns många samtal där detta inte uppfylls. Diskussioner med personer som delar ens åsikt leder inte nödvändigtvis till någon större förståelse för åsikter som avviker från de egna. När personer som tycker lika diskuterar med varandra tenderar de att bekräfta varandras åsikter och åsikterna riskerar även att bli mer extrema än de var innan diskussionen. Jag är intresserad av att förklara varför individers åsikter förändras i olika grad och i olika riktning, när de deltar i demokratiska samtal. Varför blir vissa mer polariserade i sina åsikter medan andra blir mer moderata, när de lyssnat till samma argument. Det finns många olika faktorer som kan ha en inverkan på hur åsikterna förändras i grupp. Här analyseras en medborgardiskussion om invandring och jag analyserar tre typer av faktorer: individegenskaper, gruppkontext och individens beteende i diskussionen. Resultatet tyder på att polariserade åsikter till största delen beror på individegenskaper, värdena är dock olika beroende på i vilken riktning åsikterna har polariserats. Gruppkontext bidrar lite, t.ex. invandrare i gruppen förhindrar polariserade åsikter mot invandring. Däremot verkar inte gruppsammansättning vara avgörande. Beteende i deliberation förklarar en del, eftersom de som fick en förstärkt åsikt för invandring hade bättre beteende än övriga. Mer moderata åsikter verkar bara förklaras av individegenskaper. Resultaten tyder på att det är många faktorer som bidrar till hur åsikter förändras i demokratiska samtal, vilket gör att man alltid borde analysera processen genom vilken åsikter bildas.

M3 - Doktorsavhandling

SN - 978-951-765-790-7

PB - Åbo Akademi University

ER -