“Byggaamassa klossar”: en enspråkig norm i en tvåspråkig familj

Fredrik Karl Henry Rusk

“Byggaamassa klossar”: en enspråkig norm i en tvåspråkig familj

Forskningsoutput: Typer av avhandlingar › Magisteruppsats › Avhandlingar

Sammanfattning

Det övergripande syftet med denna avhandling är att genom djupgående analyser öka förståelsen av hur språkstrategin en person – ett språk fungerar i praktiken i ett tvåspråkigt hem. Jag analyserar en tvåspråkig sjuårig pojkes och hans tvåspråkiga mammas interaktion i hemmet. Fokus riktas mot hur mamman i hemmet bemöter sonens kodväxling från finska till svenska i samtal med henne. Sonens och mammans gemensamma språk är finska, men båda är tvåspråkiga. Forskningsfrågorna är följande: 1. Hur framkommer en möjlig preferens för vilket språk barnet använder med mamman? 2. Hur bemöts kodväxlingen av mamman?Den empiriska undersökningen är gjord som en del av projektet FLIS (Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola) under sensommaren och hösten 2006. Materialet består av videomaterial som familjen själv filmat i deras hem. Tillsammans är det ungefär 15 timmar videomaterial. Avhandlingen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärande ses som ett socialt fenomen situerat i specifika handlingar. De utvalda sekvenserna analyseras samtalsanalytiskt.Resultatet visar att mamman och sonen konstruerar en enspråkigt finsk norm i samtal dem emellan och att normbrott, kodväxling, från pojkens sida ses som något som skall repareras. Mamman och sonen orienterar sig mot den enspråkiga normen på flera olika sätt i deras tal-i-interaktion.Ytterligare resultat visar att mamman bemöter sonens kodväxling på tre olika sätt. Det vanligaste sättet är att inte göra kodväxlingen relevant, dvs. att inte uppmärksamma den. Då mamman väljer att göra kodväxlingen relevant sker det på två sätt. Antingen utför hon en inbäddad eller direkt reparation eller så initierar och utför mamman och sonen en kombination av exponerad och direkt reparation. Då sonen kodväxlar är det oftast på lexikal nivå och oproblematiskt. Han förfinskar ofta det kodväxlade, svenska, ordet genom att lägga till en finsk ändelse. Han använder kodväxlingen funktionellt, som ett verktyg för att få fram budskapet och bli förstådd. Kodväxlingen fungerar som ett interaktionellt verktyg mellan sonen och mamman, men kodväxling är ofta icke- prefererat.

Originalspråk	Odefinierat/okänt
Förlag	Åbo Akademi University
Status	Publicerad - 2010
MoE-publikationstyp	G2 Masteruppsats, polyteknisk masteruppsats

Citera det här

@mastersthesis{df813ac4abbb42f89dea83c647016816,

title = "“Byggaamassa klossar”: en enspr{\aa}kig norm i en tv{\aa}spr{\aa}kig familj",

abstract = "Det {\"o}vergripande syftet med denna avhandling {\"a}r att genom djupgående analyser {\"o}ka f{\"o}rståelsen av hur språkstrategin en person – ett språk fungerar i praktiken i ett tvåspråkigt hem. Jag analyserar en tvåspråkig sjuårig pojkes och hans tvåspråkiga mammas interaktion i hemmet. Fokus riktas mot hur mamman i hemmet bem{\"o}ter sonens kodv{\"a}xling från finska till svenska i samtal med henne. Sonens och mammans gemensamma språk {\"a}r finska, men båda {\"a}r tvåspråkiga. Forskningsfrågorna {\"a}r f{\"o}ljande: 1. Hur framkommer en m{\"o}jlig preferens f{\"o}r vilket språk barnet anv{\"a}nder med mamman? 2. Hur bem{\"o}ts kodv{\"a}xlingen av mamman?Den empiriska unders{\"o}kningen {\"a}r gjord som en del av projektet FLIS (Flerspråkiga barns l{\"a}rande och identitet i och utanf{\"o}r skola) under sensommaren och h{\"o}sten 2006. Materialet består av videomaterial som familjen sj{\"a}lv filmat i deras hem. Tillsammans {\"a}r det ungef{\"a}r 15 timmar videomaterial. Avhandlingen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på l{\"a}rande. L{\"a}rande ses som ett socialt fenomen situerat i specifika handlingar. De utvalda sekvenserna analyseras samtalsanalytiskt.Resultatet visar att mamman och sonen konstruerar en enspråkigt finsk norm i samtal dem emellan och att normbrott, kodv{\"a}xling, från pojkens sida ses som något som skall repareras. Mamman och sonen orienterar sig mot den enspråkiga normen på flera olika s{\"a}tt i deras tal-i-interaktion.Ytterligare resultat visar att mamman bem{\"o}ter sonens kodv{\"a}xling på tre olika s{\"a}tt. Det vanligaste s{\"a}ttet {\"a}r att inte g{\"o}ra kodv{\"a}xlingen relevant, dvs. att inte uppm{\"a}rksamma den. Då mamman v{\"a}ljer att g{\"o}ra kodv{\"a}xlingen relevant sker det på två s{\"a}tt. Antingen utf{\"o}r hon en inb{\"a}ddad eller direkt reparation eller så initierar och utf{\"o}r mamman och sonen en kombination av exponerad och direkt reparation. Då sonen kodv{\"a}xlar {\"a}r det oftast på lexikal nivå och oproblematiskt. Han f{\"o}rfinskar ofta det kodv{\"a}xlade, svenska, ordet genom att l{\"a}gga till en finsk {\"a}ndelse. Han anv{\"a}nder kodv{\"a}xlingen funktionellt, som ett verktyg f{\"o}r att få fram budskapet och bli f{\"o}rstådd. Kodv{\"a}xlingen fungerar som ett interaktionellt verktyg mellan sonen och mamman, men kodv{\"a}xling {\"a}r ofta icke- prefererat.",

author = "Rusk, {Fredrik Karl Henry}",

year = "2010",

language = "Odefinierat/ok{\"a}nt",

publisher = "{\AA}bo Akademi University",

address = "Finland",

}

TY - THES

T1 - “Byggaamassa klossar”

T2 - en enspråkig norm i en tvåspråkig familj

AU - Rusk, Fredrik Karl Henry

PY - 2010

Y1 - 2010

N2 - Det övergripande syftet med denna avhandling är att genom djupgående analyser öka förståelsen av hur språkstrategin en person – ett språk fungerar i praktiken i ett tvåspråkigt hem. Jag analyserar en tvåspråkig sjuårig pojkes och hans tvåspråkiga mammas interaktion i hemmet. Fokus riktas mot hur mamman i hemmet bemöter sonens kodväxling från finska till svenska i samtal med henne. Sonens och mammans gemensamma språk är finska, men båda är tvåspråkiga. Forskningsfrågorna är följande: 1. Hur framkommer en möjlig preferens för vilket språk barnet använder med mamman? 2. Hur bemöts kodväxlingen av mamman?Den empiriska undersökningen är gjord som en del av projektet FLIS (Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola) under sensommaren och hösten 2006. Materialet består av videomaterial som familjen själv filmat i deras hem. Tillsammans är det ungefär 15 timmar videomaterial. Avhandlingen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärande ses som ett socialt fenomen situerat i specifika handlingar. De utvalda sekvenserna analyseras samtalsanalytiskt.Resultatet visar att mamman och sonen konstruerar en enspråkigt finsk norm i samtal dem emellan och att normbrott, kodväxling, från pojkens sida ses som något som skall repareras. Mamman och sonen orienterar sig mot den enspråkiga normen på flera olika sätt i deras tal-i-interaktion.Ytterligare resultat visar att mamman bemöter sonens kodväxling på tre olika sätt. Det vanligaste sättet är att inte göra kodväxlingen relevant, dvs. att inte uppmärksamma den. Då mamman väljer att göra kodväxlingen relevant sker det på två sätt. Antingen utför hon en inbäddad eller direkt reparation eller så initierar och utför mamman och sonen en kombination av exponerad och direkt reparation. Då sonen kodväxlar är det oftast på lexikal nivå och oproblematiskt. Han förfinskar ofta det kodväxlade, svenska, ordet genom att lägga till en finsk ändelse. Han använder kodväxlingen funktionellt, som ett verktyg för att få fram budskapet och bli förstådd. Kodväxlingen fungerar som ett interaktionellt verktyg mellan sonen och mamman, men kodväxling är ofta icke- prefererat.

AB - Det övergripande syftet med denna avhandling är att genom djupgående analyser öka förståelsen av hur språkstrategin en person – ett språk fungerar i praktiken i ett tvåspråkigt hem. Jag analyserar en tvåspråkig sjuårig pojkes och hans tvåspråkiga mammas interaktion i hemmet. Fokus riktas mot hur mamman i hemmet bemöter sonens kodväxling från finska till svenska i samtal med henne. Sonens och mammans gemensamma språk är finska, men båda är tvåspråkiga. Forskningsfrågorna är följande: 1. Hur framkommer en möjlig preferens för vilket språk barnet använder med mamman? 2. Hur bemöts kodväxlingen av mamman?Den empiriska undersökningen är gjord som en del av projektet FLIS (Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola) under sensommaren och hösten 2006. Materialet består av videomaterial som familjen själv filmat i deras hem. Tillsammans är det ungefär 15 timmar videomaterial. Avhandlingen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärande ses som ett socialt fenomen situerat i specifika handlingar. De utvalda sekvenserna analyseras samtalsanalytiskt.Resultatet visar att mamman och sonen konstruerar en enspråkigt finsk norm i samtal dem emellan och att normbrott, kodväxling, från pojkens sida ses som något som skall repareras. Mamman och sonen orienterar sig mot den enspråkiga normen på flera olika sätt i deras tal-i-interaktion.Ytterligare resultat visar att mamman bemöter sonens kodväxling på tre olika sätt. Det vanligaste sättet är att inte göra kodväxlingen relevant, dvs. att inte uppmärksamma den. Då mamman väljer att göra kodväxlingen relevant sker det på två sätt. Antingen utför hon en inbäddad eller direkt reparation eller så initierar och utför mamman och sonen en kombination av exponerad och direkt reparation. Då sonen kodväxlar är det oftast på lexikal nivå och oproblematiskt. Han förfinskar ofta det kodväxlade, svenska, ordet genom att lägga till en finsk ändelse. Han använder kodväxlingen funktionellt, som ett verktyg för att få fram budskapet och bli förstådd. Kodväxlingen fungerar som ett interaktionellt verktyg mellan sonen och mamman, men kodväxling är ofta icke- prefererat.

M3 - Magisteruppsats

PB - Åbo Akademi University

ER -