August Hermann Francke och det pietistiska minnets transkulturalitet

Pietistprästen August Hermann Francke hade många strängar på sin lyra. Han varprofessor vid universitetet i Halle och pastor i Sankt Georgskyrkan i Glaucha alldelesutanför Halle, och från år 1714 kyrkoherde i Sankt Ulrichskyrkan i Halle. Mest kändskulle Francke dock bli som stiftelseledare. I Glaucha grundade Francke från 1695fram till sin död 1727 ett pietistiskt stiftelsecentrum med bland annat barnhem, skolor, tryckeri, bokhandel, tidningsredaktion och apotek. För Francke var det ultimata syftet med denna verksamhet att i pietistisk anda förändra världen. Franckes filantropiska arbete väckte intresse i många europeiska kungahus. Under Franckes ledning spred sig Hallepietismen både som fromhetsriktning och verksamhetsmodell till Östeuropa, Ryssland och Norden och bortom Europa genom mission och migration till Indien och efter Franckes död även till Nordamerika. I denna artikel undersöks minnet av August Hermann Francke vid dessa Franckesche Stiftungen zu Halle. Hurdant är och hur presenteras i dag minnet av August Hermann Francke och för vem? Under lupp i denna artikel är särskilt de utställningar och presentationer som belyser Francke, såsom den fasta utställningen om honom i det som i början av 1700-talet var hans bostad. I artikeln betraktas Francke och hans stiftelser i ljuset av aktuell kulturell minnesforskning där vikten av att betona minnets transkulturalitet har accentuerats.