Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Det finmaskiga kommunala nätverket har på många sätt varit en garant för att även mindre och mer perifera orter har haft inflytande över till exempel serviceproduktionens planering. Omformningen av den här strukturen har varit aktuell i Finland under hela 2000-talet, och fortsätter vara det. Samtidigt innebär omformningen uppenbara risken för stora maktförskjutningar, vilket gör att det föreligger ett märkbart behov av konsekvensbedömningar av reformen för olika typer av platser runtom i landet. Landsbygdssäkring är en metod som får en allt större betydelse för att bedöma konsekvenser för landsbygdsområden i beredningsskedet av beslut, både internationellt och i Finland. Målsättningen med projektet har varit att belysa de speciella förhållanden som råder i de finlandssvenska landsbygdsområdena, där språkskillnader utgör en tilläggsfaktor i bedömningen. Projektet undersöker konsekvenser för demokrati och för servicens tillgänglighet, vilka kan antas vara två faktorer som är direkt avgörande för ett lokalt samhälles livskraft och utvecklingsmöjligheter. Projektet utser fyra typer av landsbygdsområden i Österbotten med varierande yttre förutsättningar och göra en bedömning av reformens konsekvenser för vart och ett av dem. Dels handlar det om att teckna en profil för varje område vad gäller exempelvis samarbetstraditioner, lokal och regional identitet, vårdprofil i form av åldersstruktur, vårdval, språkförhållanden, inkomstnivåer, samt rörelsemönster i form av till exempel pendling. Dels studeras också nuvarande och eventuell framtida representation och påverkningsmöjligheter.

En ny landsbygdssäkringsmodel, forskningsrapport, vetenskapliga artiklar, utvecklingsverktyg för kommuner och lokalbefolkningen