Jag är speciellt intresserad av följande frågeställningar som är relaterade till utvecklingen av självreglering hos barn:

Hur inverkar mammans föräldraskap på utvecklingen av barns exekutiva funktioner?

Är mammans föräldraskap en länk mellan mammans och barnets exekutiva funktioner; sker överföringen av exekutiva funktioner mellan generationer genom föräldraskapet?

Kan barns utveckling av exekutiva funktioner stödjas genom intervantioner som fokuserar på moderns föräldraskap?

Efter mina psykologistudier vid Åbo Akademi jobbade jag några år inom barn- och ungdomspsykiatrin. Under arbetet med familjerna stötte jag ofta på frågor om ett barns problematik bottnade i neuropsykologiska processer eller i socioemotionellt välmående, och blev intresserad i hur dessa mänskliga funktioner utvecklas i samspel med varandra.

Jag har haft möjlighet att fördjupa min förståelse för ämnet, då jag år 2016 inledde mina doktorandstudier i FinnBrain-födelsekohortstudien, en mångprofessionell forskargrupp som undersöker hur arv och miljö inverkar på barns utveckling och välmående. Jag arbetar i den utvecklingsneuropsykologiska delstudien. Vi genomför upprepade undersökningsbesök för barn och deras föräldrar, under vilka vi undersöker självreglering med kognitiva testbatterier, experimentella uppgifter, ögonrörelsemätningar, mammors och barns fria lekstunder, och frågeformulär. Vår data kombineras sedan med annan data insamlad inom FinnBrain-studien för att klargöra de biologiska och neurala mekansimerna relaterade till utvecklingen av självreglering.

Tillsammans med en kollega har jag undervisat i en kurs om psykologiska utredningar av barn och unga för psykologstuderanden vid Åbo Akademi under åren 2015-2018.