Foto av Barbara Lönnqvist
20142020

Forskningsoutput per år

Om du gjort några ändringar i Pure kommer de visas här snart.

Personlig profil

Forskningsintressen

ForskningEfter studier i romanska och slaviska språk (Helsingfors, Paris, Florens, Moskva, Stockholm, Zagreb) disputerade jag 1979 i Stockholm på den ryska diktaren Velimir Chlebnikov (1885-1922), den stora språkskaparen inom rysk modernism. Min forskning om Chlebnikov finns samlad på sajten www.ka2.ru/reply/blnqst.html. Språket har alltid stått i fokus i min forskning om ryska författare och min verksamhet som översättare har gjort mig övertygad om vikten av att studera författare i original. Denna syn har lett mig till en annan språkförnyare i den ryska litteraturen, Vasilij Trediakovskij (1703-1769. Mina arbeten om Trediakovskij ingår i publikationen Барбара Леннквист: Кленовая ветвь. Статьи разных лет о русской литературе. Санкт-Петербург 2013. Där skriver jag även om modernisterna Bunin, Zamjatin, Achmatova, Pasternak m.fl. Under senare år har jag ägnat mig åt Leo Tolstoj (1828-1910),vars språkkonst ofta kommit i skymundan. Ett mångårigt studium av "ordens nätverk" i Anna Karenina resulterade i studien Барбара Леннквист: Путешествие вглубь романа. Лев Толстой: Анна Каренина, Москва 2010. Tolstoj står fortfarande i fokus för min forskning, särskilt verket "Krig och fred".ÖversättningJag har översatt skönlitteratur från ryska till svenska och även från serbiska/kroatiska. Min första översättning utkom 1976 och gällde författaren Fazil Iskander (f. 1929) från Abchasien. Genom ödet kom han att gå i rysk skola och blev författare på ryska. Verket Getoxens stjärnbild (1976) öppnade för mig dörren till den ryska satiriska traditionen. Iskander visade att en humoristisk beskrivning av det sovjetiska livets absurditeter var möjlig och ett av de få satiriska porträtten av Stalin finns i hans Sandro från Tjegem (övers. 1983). I ett helt annat modus skriver Ljudmila Petrusjevskaja (f.1938) om det sovjetiska livet, om kvinnors hårda lott och om brutna människorelationer. Henne översatte jag 1999 och titeln på verket är talande - Tiden är natt. Både Iskander och Petrusjevskaja hade svårt att få sina verk utgivna under sovjettiden. Av andra författare som fått sin svenska utformning genom mig må nämnas Jevgenij Zamjatin ( Draken och andra berättelser, 1981). Han var med och skapade "den nya prosan" på 1920-talet men efter att han lämnat Sovjetunionen, blev han scriptor non grata. Särskilt nära står mig översättningen av Anna Achmatova (Dikter 2008). Se även "Porträtt av en tid - Anna Achmatovas dikt" på ww.balticsealibrary.info.Genom min undervisning har jag kunnat konstatera att många översättningar inte håller måttet. Så kom att översätta Leo Tolstojs verk om ryssarnas krig i de kaukasiska bergen, Hadji-Murat (utkom 2006) då verket fått oväntad aktualitet på grund av kriget i Tjetjenien. Även Dostojevskijs Zapiski iz podpolja var i behov av nyöversättning, där titeln måste befrias från det tyska "Kellerloch" ("källarhål"). En underjordisk dagbok utkom 2010. Hösten 2017 utkom min översättning av Krig och fred I-IV (den fullständiga texten, sådan som Tolstoj själv lät publicera den). Översättningarna av jugoslavisk litteratur (Danilo Kiš och Miloš Crnjanski) hade sin grund i ett personligt intresse för dessa författare. Mina tidigare studier i italienska hade fört mig till Adriatiska havet och i Kroatien fann jag en annorlunda slavisk kultur. Rysslandskännare1995 deltog jag i skrivandet av en ny historiebok om Ryssland: Ryssland - ett annat Europa. (Sveriges Utbildningsradio och SNS Förlag). Med hjälp av ryska folklorister som kunde göra forskning på den för oss utlänningar okända landsbygden, försökte jag ringa in de händelser som format människorna under 70 år av kommunistiskt styre ("Den nya människan - utopin i verkligheten"). Efter detta har jag fortsatt att skriva för allmänheten om aktuella händelser i dagens Ryssland. Se t.ex. mitt inlägg om den absurda rättegången mot gycklarflickorna Pussy Riot: "Rättvisan i den rätta trons tjänst" (bloggen "Världen österut").

Fingeravtryck

Fördjupa i forskningsämnen där Barbara Lönnqvist är aktiv. Dessa ämnesetiketter kommer från personens arbeten. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.
  • 2 Liknande profiler
Om du gjort några ändringar i Pure kommer de visas här snart.