The Linguistic Idealism Question: Wittgenstein’s Method and his Rejection of Realism

Tutkimustuotos: LehtiartikkeliArtikkeliTieteellinenvertaisarvioitu

3 Sitaatiot (Scopus)
213 Lataukset (Pure)

Abstrakti

Motståndet mot idealism var ideologiskt centralt för G.E. Moore, Bertrand Russell och andra representanter för metafysisk realism och tidig analytisk filosofi. Medan Wittgenstein var oenig med dem i de mest centrala filosofiska frågorna, tog han deras tendentiösa definition av ”idealism” för given och gav den vidare till sina studenter. Detta har haft en förvirrande effekt på senare diskussioner kring Wittgensteins relation till idealismen. Det viktigaste felet med realisternas syn var att de antog en symmetri mellan realistiska och idealistiska strävanden. Realisterna menade att filosofins huvuduppgift var att slå fast vilka slags ting existerar, och de antog att idealisterna gav sitt konkurrerande svar på samma fråga. Härmed ignorerade realisterna Kants s.k. Kopernikanska revolution. I själva verket ville idealisterna undersöka kunskapens subjektiva betingelser. I detta hänseende stod Wittgenstein närmare idealisterna än realisterna i fråga om filosofins uppgift och metoder. Det ser man särskilt tydligt i hans avvisande av Moores syn på direkt kunskap, som liknar Collingwoods samtida kritik av Moore.
Julkaisun otsikon käännösFråan om den lingvistiska idealismen: Wittgensteins metod och hans avvisande av idealismen
AlkuperäiskieliEnglanti
Sivut37-60
Sivumäärä24
JulkaisuWittgenstein-Studien
Vuosikerta12
Numero1
DOI - pysyväislinkit
TilaJulkaistu - 2021
OKM-julkaisutyyppiA1 Julkaistu artikkeli, soviteltu

Viittausmuodot