Abstrakti
Bakgrund
Omvårdnadspersonal, som vårdar sköra äldre inom långvården, behöver ha en viss nivå av klinisk kompetens för att identifiera sjukdomar i ett tidigt skede och för att bedöma och ge god omvårdnad. I Finland bygger omvårdnad på evidensbaserad och högkvalitativ omvårdnad. Tidigare inspektioner av Tillsynsmyndigheten för välfärd och hälsa visade dock på många skillnader mellan vårdpersonalens kliniska kompetens och adekvat och kontinuerlig utbildning.
Syfte
Denna studie syftade till att utforska vårdpersonal, det vill säga den kliniska kompetensen och beslutsförmågan hos legitimerade och praktiska sjuksköterskor på vårdhem för äldre i Finland och att analysera sambandet mellan sjuksköterskors kliniska kompetens och grundläggande bakgrundsfaktorer.
Metoder
Vi genomförde en tvärsnittsstudie av 337 deltagare på 50 äldreboenden i västra Finland, mellan december 2020 och januari 2021. Instrumentet som användes var det validerade Ms. Olsen-testet, en extraktion av NOP-CET. Statistiska analyser genomfördes med beskrivande statistik och korrelationer och en cut-off för klinisk kompetens.
Resultat
Denna studie med Ms. Olsen-testet avslöjade att endast en fjärdedel av RN och en tredjedel av PN:erna klarade det kliniska kompetenstestet. I självutvärderingen utvärderade nästan alla deltagare sig själva med god klinisk kompetens. De finska riktlinjerna för nuvarande vård användes dagligen med 7,4 % och varje vecka med 30 %. Signifikant samband fann man mellan svenska som arbetsspråk och modersmål och poängen för klinisk kompetens.
Slutsats
Det kliniska kompetenstestet, Ms. Olsen-testet, användes i Finland för första gången för att utvärdera vårdpersonalens kliniska kompetens på vårdhem. Vi hittade luckor i den kliniska kompetensen på finländska äldreboenden, både för PN och RN. Resultatet skilde sig anmärkningsvärt från deras självbedömningar och personalen använde inte de nationella riktlinjerna för omvårdnad som krävdes för att utveckla sina omvårdnadsfärdigheter och kunskaper. Luckor i den kliniska kompetensen har identifierats och kan användas för att utveckla riktad fortbildning.
Omvårdnadspersonal, som vårdar sköra äldre inom långvården, behöver ha en viss nivå av klinisk kompetens för att identifiera sjukdomar i ett tidigt skede och för att bedöma och ge god omvårdnad. I Finland bygger omvårdnad på evidensbaserad och högkvalitativ omvårdnad. Tidigare inspektioner av Tillsynsmyndigheten för välfärd och hälsa visade dock på många skillnader mellan vårdpersonalens kliniska kompetens och adekvat och kontinuerlig utbildning.
Syfte
Denna studie syftade till att utforska vårdpersonal, det vill säga den kliniska kompetensen och beslutsförmågan hos legitimerade och praktiska sjuksköterskor på vårdhem för äldre i Finland och att analysera sambandet mellan sjuksköterskors kliniska kompetens och grundläggande bakgrundsfaktorer.
Metoder
Vi genomförde en tvärsnittsstudie av 337 deltagare på 50 äldreboenden i västra Finland, mellan december 2020 och januari 2021. Instrumentet som användes var det validerade Ms. Olsen-testet, en extraktion av NOP-CET. Statistiska analyser genomfördes med beskrivande statistik och korrelationer och en cut-off för klinisk kompetens.
Resultat
Denna studie med Ms. Olsen-testet avslöjade att endast en fjärdedel av RN och en tredjedel av PN:erna klarade det kliniska kompetenstestet. I självutvärderingen utvärderade nästan alla deltagare sig själva med god klinisk kompetens. De finska riktlinjerna för nuvarande vård användes dagligen med 7,4 % och varje vecka med 30 %. Signifikant samband fann man mellan svenska som arbetsspråk och modersmål och poängen för klinisk kompetens.
Slutsats
Det kliniska kompetenstestet, Ms. Olsen-testet, användes i Finland för första gången för att utvärdera vårdpersonalens kliniska kompetens på vårdhem. Vi hittade luckor i den kliniska kompetensen på finländska äldreboenden, både för PN och RN. Resultatet skilde sig anmärkningsvärt från deras självbedömningar och personalen använde inte de nationella riktlinjerna för omvårdnad som krävdes för att utveckla sina omvårdnadsfärdigheter och kunskaper. Luckor i den kliniska kompetensen har identifierats och kan användas för att utveckla riktad fortbildning.
| Julkaisun otsikon käännös | Att avslöja en lucka i den kliniska kompetensen hos vårdpersonal på vårdhem: en tvärsnittsstudie med Ms. Olsen-testet |
|---|---|
| Alkuperäiskieli | Englanti |
| Artikkeli | 130 |
| Julkaisu | BMC Nursing |
| Vuosikerta | 22 |
| DOI - pysyväislinkit | |
| Tila | Julkaistu - jouluk. 2023 |
| OKM-julkaisutyyppi | A1 Julkaistu artikkeli, soviteltu |