Abstrakti
Denna avhandling syftar till att analysera betydelsen av olika dimensioner av relationer inom praktikdelen av lärarutbildningen inom småbarnspedagogik. Fokus ligger på tre perspektiv: lärarstuderande inom småbarnspedagogik, blivande fälthandledare och ledare inom småbarnspedagogik. Avhandlingen har två forskningsfrågor: Hur synliggörs relationer mellan daghemmen och lärarutbildningen genom lärarstuderandes praktik? och Hur förstås relationen mellan fälthandledaren och lärarstuderande?
Studien har sin teoretiska utgångspunkt från teorin om det tredje rummet och ett relationellt perspektiv. Det tredje rummet betraktas som en hybrid mötesplats där lärarutbildningen och daghemmen sammanstrålar och deltagarna integrerar och lär sig tillsammans. För att utveckla det tredje rummet är delaktighet, ömsesidiga relationer och meningsfulla relationer avgörande, enligt det relationella perspektivet. Dessa teorier kompletteras av socialkonstruktivismen och ger en förståelse som främjar effektiva lärmiljöer, särskilt i daghemsmiljö. Dessa miljöer erbjuder lärarstuderande att praktisera sitt framtida yrke som lärare inom småbarnspedagogik och skapar en kultur som värdesätter deras röster och erfarenheter. På detta sätt odlas en trygg praktikplats som främjar en öppen dialog och möjliggör en holistisk utbildningsupplevelse.
Kontexten för studien är praktikperioderna inom lärarutbildningen i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi och det nätverk av daghem, som kallas övningsdaghem, som erbjuder praktikplatser åt lärarstuderande.
Forskningsdatat för avhandlingen samlades in från lärarstuderande inom småbarnspedagogik som nyligen hade genomfört en praktikperiod, blivande fälthandledare som deltog i handledarutbildning och ledare inom småbarnspedagogik efter möten kring samarbetsavtal. Datainsamlingsmetoderna var enkäter, intervjuer och essäer. Det kvalitativa datamaterialet analyserades med hjälp av ett induktivt och narrativt förhållningssätt. Avhandlingens syfte uppnåddes genom tre delstudier.
Den första delstudien undersöker vilket slags lärande som lärarstuderande skildrar under praktikdelen på daghem. Studien involverade 33 lärarstuderande som svarade på en digital enkät, och 7 av dem deltog i intervjuer. Datamaterialet bestod av textmaterial och transkriberade intervjuer.
I den andra delstudien undersöks blivande fälthandledares uttryck av relationell professionalism i samband med handledarutbildning. I studien deltog 77 lärare inom småbarnspedagogik på handledarutbildningen genom en reflekterande essä. Datamaterialet består av 233 sidor skriven text.
Syftet med den tredje delstudien är att öka förståelsen för samarbetet mellan småbarnspedagogik och universitet i ett tredje rum. I studien deltog 21 ledare inom småbarnspedagogik genom intervjuer. Datamaterialet består av transkriberade intervjuer.
Resultatet från denna avhandling visar att inledningen av praktikperioden är avgörande för att etablera relationer och underlätta lärarstuderandes lärandeprocess. När relationen mellan fälthandledare och lärarstuderande stöter på problem, resulterar det i frustration hos lärarstuderande och påverkar deras lärande under praktikperioden. Det är av ytterst vikt att både lärarstuderande och fälthandledare aktivt arbetar för att skapa en fungerande relation där jämlikhet och kommunikation är centrala komponenter.
Blivande fälthandledare behöver ha möjlighet att engagera sig i självreflektion för att öka medvetenheten om sin roll som fälthandledare och för att känna sig trygga i den. Handledaruppdraget kräver en egen kompetens, och studiens resultat visar att handledarutbildningen bidrar till utvecklingen av relationell professionalism hos blivande fälthandledare.
Genom att lärarstuderande tar del av verksamheten vid daghemmet, utvecklas meningsfulla relationer mellan dem och fälthandledarna. Samtidigt visar resultatet att stödet från hela arbetsgemenskapen är av central betydelse för lärarstuderandes lärande under praktiken. Lärarstuderande betonar att de har haft möjlighet att lära och utvecklas under praktikperioden när de har blivit inkluderade i verksamhetsmiljön från första stund.
Samarbetet mellan universitet och daghemmen inom ramen för det utvecklade tredje rummet visar att ledarna gärna ser lärarstuderande närvarande på daghemmen, eftersom detta möjliggör för personalen att ta del av den senaste kunskapen och forskningen. Att ingå i en akademisk förankrad verksamhet anses gynnsamt för daghemmen, då det främjar utvecklingen av småbarnspedagogiken och ökar kompetensen hos personalen. Genom införandet av nya pedagogiska metoder som lärarstuderande för med sig. Motivet bakom att etablera relationer med lärarutbildningen är att få tillgång till den senaste forskningen och kunskapen, vilket tyder på en stark vilja till utveckling bland ledarna. För att främja kunskapsutbytet mellan lärarstuderande och personalen på daghemmen krävs ett tredje rum där alla parter är villiga att skapa och upprätthålla relationer. Genom att bjuda in lärarstuderande till daghemmen och uppmuntra relationer inom det tredje rummet ges möjligheten för alla att växa och utvecklas, vilket i sin tur bidrar till utbildningen av professionella inom småbarnspedagogik. Detta kräver dock både tid och mod från båda parter för att etableras på jämlika grunder.
Studien har sin teoretiska utgångspunkt från teorin om det tredje rummet och ett relationellt perspektiv. Det tredje rummet betraktas som en hybrid mötesplats där lärarutbildningen och daghemmen sammanstrålar och deltagarna integrerar och lär sig tillsammans. För att utveckla det tredje rummet är delaktighet, ömsesidiga relationer och meningsfulla relationer avgörande, enligt det relationella perspektivet. Dessa teorier kompletteras av socialkonstruktivismen och ger en förståelse som främjar effektiva lärmiljöer, särskilt i daghemsmiljö. Dessa miljöer erbjuder lärarstuderande att praktisera sitt framtida yrke som lärare inom småbarnspedagogik och skapar en kultur som värdesätter deras röster och erfarenheter. På detta sätt odlas en trygg praktikplats som främjar en öppen dialog och möjliggör en holistisk utbildningsupplevelse.
Kontexten för studien är praktikperioderna inom lärarutbildningen i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi och det nätverk av daghem, som kallas övningsdaghem, som erbjuder praktikplatser åt lärarstuderande.
Forskningsdatat för avhandlingen samlades in från lärarstuderande inom småbarnspedagogik som nyligen hade genomfört en praktikperiod, blivande fälthandledare som deltog i handledarutbildning och ledare inom småbarnspedagogik efter möten kring samarbetsavtal. Datainsamlingsmetoderna var enkäter, intervjuer och essäer. Det kvalitativa datamaterialet analyserades med hjälp av ett induktivt och narrativt förhållningssätt. Avhandlingens syfte uppnåddes genom tre delstudier.
Den första delstudien undersöker vilket slags lärande som lärarstuderande skildrar under praktikdelen på daghem. Studien involverade 33 lärarstuderande som svarade på en digital enkät, och 7 av dem deltog i intervjuer. Datamaterialet bestod av textmaterial och transkriberade intervjuer.
I den andra delstudien undersöks blivande fälthandledares uttryck av relationell professionalism i samband med handledarutbildning. I studien deltog 77 lärare inom småbarnspedagogik på handledarutbildningen genom en reflekterande essä. Datamaterialet består av 233 sidor skriven text.
Syftet med den tredje delstudien är att öka förståelsen för samarbetet mellan småbarnspedagogik och universitet i ett tredje rum. I studien deltog 21 ledare inom småbarnspedagogik genom intervjuer. Datamaterialet består av transkriberade intervjuer.
Resultatet från denna avhandling visar att inledningen av praktikperioden är avgörande för att etablera relationer och underlätta lärarstuderandes lärandeprocess. När relationen mellan fälthandledare och lärarstuderande stöter på problem, resulterar det i frustration hos lärarstuderande och påverkar deras lärande under praktikperioden. Det är av ytterst vikt att både lärarstuderande och fälthandledare aktivt arbetar för att skapa en fungerande relation där jämlikhet och kommunikation är centrala komponenter.
Blivande fälthandledare behöver ha möjlighet att engagera sig i självreflektion för att öka medvetenheten om sin roll som fälthandledare och för att känna sig trygga i den. Handledaruppdraget kräver en egen kompetens, och studiens resultat visar att handledarutbildningen bidrar till utvecklingen av relationell professionalism hos blivande fälthandledare.
Genom att lärarstuderande tar del av verksamheten vid daghemmet, utvecklas meningsfulla relationer mellan dem och fälthandledarna. Samtidigt visar resultatet att stödet från hela arbetsgemenskapen är av central betydelse för lärarstuderandes lärande under praktiken. Lärarstuderande betonar att de har haft möjlighet att lära och utvecklas under praktikperioden när de har blivit inkluderade i verksamhetsmiljön från första stund.
Samarbetet mellan universitet och daghemmen inom ramen för det utvecklade tredje rummet visar att ledarna gärna ser lärarstuderande närvarande på daghemmen, eftersom detta möjliggör för personalen att ta del av den senaste kunskapen och forskningen. Att ingå i en akademisk förankrad verksamhet anses gynnsamt för daghemmen, då det främjar utvecklingen av småbarnspedagogiken och ökar kompetensen hos personalen. Genom införandet av nya pedagogiska metoder som lärarstuderande för med sig. Motivet bakom att etablera relationer med lärarutbildningen är att få tillgång till den senaste forskningen och kunskapen, vilket tyder på en stark vilja till utveckling bland ledarna. För att främja kunskapsutbytet mellan lärarstuderande och personalen på daghemmen krävs ett tredje rum där alla parter är villiga att skapa och upprätthålla relationer. Genom att bjuda in lärarstuderande till daghemmen och uppmuntra relationer inom det tredje rummet ges möjligheten för alla att växa och utvecklas, vilket i sin tur bidrar till utbildningen av professionella inom småbarnspedagogik. Detta kräver dock både tid och mod från båda parter för att etableras på jämlika grunder.
Alkuperäiskieli | Ruotsi |
---|---|
Valvoja/neuvonantaja |
|
Kustantaja | |
Painoksen ISBN | 978-952-12-4378-3 |
Sähköinen ISBN | 978-952-12-4379-0 |
Tila | Julkaistu - 7 kesäk. 2024 |
OKM-julkaisutyyppi | G5 Tohtorinväitöskirja (artikkeli) |