Negotiating Identities: Lutheran Identity in a Multicultural Malaysia

Denna studie undersöker hur medlemmar som hör till lutherska kyrkor i Malaysia förhandlar mellan olika identiteter. Genom intervjuer och etnografiska observationer undersöker jag hur medlemmar förhandlar mellan sina identiteter i deras respektive kyrkor, där identitet konceptualiseras som religiös, etnisk och nationell. Denna avhandling syftar till att analysera deras konfessionella identitet ur ett levd religion-perspektiv, undersöka medlemmars kopplingar till den lutherska läran och utforska samspelet mellan etnisk identitet och personlig tro. Dessutom syftar studien till att belysa erfarenheten av medlemskap i de lutherska kyrkorna i Malaysias mångkulturella, multietniska och multireligiösa sammanhang. Forskningen använde sig av tre metoder: deltagande observation och semistrukturerade intervjuer, vilket gav ett betydande empiriskt material. Därtill har innehållsanalys tillämpats. Data samlades in i Malaysia mellan 2022 och 2024 och omfattade 31 intervjuer med medlemmar från Basel Christian Church of Malaysia, Evangelical Lutheran Church in Malaysia och Lutheran Church in Malaysia. Dessa kyrkor är huvudsakligen organiserade efter etniska linjer, där den evangelisk-lutherska kyrkan främst består av medlemmar av tamilskt ursprung. De övriga kyrkornas medlemmar är främst av kinesiskt ursprung. Det teoretiska ramverket för denna studie är grundat i levd religion, med hjälp av Nancy T. Ammermans sju nyckelförståelser för att studera levd religion. Dessutom används Ruth Illman och Mercédesz Czimbalmos begrepp om att veta, vara och göra som ett ramverk och analytiskt verktyg för att undersöka religiösa, etniska och nationella identiteter. Denna jämförande studie av medlemmar från tre lutherska kyrkor i Malaysia visar att kunskap om den lutherska läran är en avgörande faktor för att utveckla en stark luthersk identitet. Dessutom tyder resultaten på att etnisk identitet i hög grad påverkas av den robusta kulturella kontexten i det malaysiska samhället. Medlemmarna har kontakt med släktingar och grannar av olika tro och deltar i sekulära och religiösa högtider tillsammans, men utan att ägna sig åt religiös tillbedjan. Kinesiska församlingsmedlemmar fortsatte att delta i Qing Ming-festivalen för rengöring av gravar och vördnad för förfäderna. När det gäller denna praxis rapporterade medlemmarna olika nivåer av deltagande som kristna, där vissa tände rökelse för att uttrycka vördnad för förfäderna, medan andra avstod från vissa aspekter av traditionen. I studien gjordes observationer av postkoloniala sedvänjor i samband med kinesiska nyårsfiranden i olika kyrkor som visade på en pågående omförhandling av koloniala konventioner, traditioner och praxis. Medlemmar i olika kyrkor engagerar sig i sociala angelägenheter som bidrar till den nationella välfärden. Yngre medlemmar i kyrkan ställs inför utmaningar på grund av globala trostrender och en försvagad anknytning till religiösa institutioner. Kyrkans medlemmar rapporterade om en betydande närvaro i samhället av ateister eller fritänkare som uppvisade minskad aktivitet i sina respektive religiösa institutioner.