Abstrakti
Mål
Att utforska den nordiska kommunala vård- och omsorgens förmåga att främja övergripande mål inom äldreomsorgen under covid-19-pandemin.
Design och miljö
Två undersökningar genomfördes bland chefer för kommunal hälso- och sjukvård för äldre i Danmark, Finland, Norge och Sverige; den första cirka 6 månader in i pandemin (undersökning 1), och den andra cirka 12 månader senare (undersökning 2). Data analyserades genom beskrivande statistik och multipel regression (OLS).
Ämnen
1470 (undersökning 1, 2020) och 745 (undersökning 2, 2021) chefer. 32 % inom hemtjänst, 51 % på äldreboenden, 17 % tillsammans.
Resultat
I alla länder verkar pandemin ha haft en mer negativ inverkan på äldreomsorgens förmåga att främja ett aktivt och socialt liv än på förmågan att främja eller förbättra äldre människors mentala och fysiska hälsa. Regressionsanalysen indikerar att olika faktorer påverkar förmågan att främja dessa mål. Chefer inom äldreboende rapporterade minskad förmåga att främja psykisk och fysisk hälsa och ett aktivt socialt liv i betydligt lägre grad än chefer för hemtjänst. Effekten av tre förebyggande strategier (låsning, testning och/eller organisatorisk förändring) undersöktes. Organisationsförändringar (omorganisera personal och praktik, begränsa användningen av vikarier) tenderade att påverka enheternas förmåga att främja ett socialt liv i en positiv riktning, medan inlåsning (områden, bufféer etc) tenderade att påverka både förmågan att främja mental/fysisk hälsa och ett socialt liv i negativ riktning.
Slutsats
Åtgärder som kan förbättra möjligheterna till ett aktivt och socialt liv under en pandemi bör ha hög prioritet, särskilt inom hemtjänsten.
Att utforska den nordiska kommunala vård- och omsorgens förmåga att främja övergripande mål inom äldreomsorgen under covid-19-pandemin.
Design och miljö
Två undersökningar genomfördes bland chefer för kommunal hälso- och sjukvård för äldre i Danmark, Finland, Norge och Sverige; den första cirka 6 månader in i pandemin (undersökning 1), och den andra cirka 12 månader senare (undersökning 2). Data analyserades genom beskrivande statistik och multipel regression (OLS).
Ämnen
1470 (undersökning 1, 2020) och 745 (undersökning 2, 2021) chefer. 32 % inom hemtjänst, 51 % på äldreboenden, 17 % tillsammans.
Resultat
I alla länder verkar pandemin ha haft en mer negativ inverkan på äldreomsorgens förmåga att främja ett aktivt och socialt liv än på förmågan att främja eller förbättra äldre människors mentala och fysiska hälsa. Regressionsanalysen indikerar att olika faktorer påverkar förmågan att främja dessa mål. Chefer inom äldreboende rapporterade minskad förmåga att främja psykisk och fysisk hälsa och ett aktivt socialt liv i betydligt lägre grad än chefer för hemtjänst. Effekten av tre förebyggande strategier (låsning, testning och/eller organisatorisk förändring) undersöktes. Organisationsförändringar (omorganisera personal och praktik, begränsa användningen av vikarier) tenderade att påverka enheternas förmåga att främja ett socialt liv i en positiv riktning, medan inlåsning (områden, bufféer etc) tenderade att påverka både förmågan att främja mental/fysisk hälsa och ett socialt liv i negativ riktning.
Slutsats
Åtgärder som kan förbättra möjligheterna till ett aktivt och socialt liv under en pandemi bör ha hög prioritet, särskilt inom hemtjänsten.
Julkaisun otsikon käännös | Hälsovårdstjänster för äldre i covid-19-pandemitider – En nordisk jämförelse |
---|---|
Alkuperäiskieli | Englanti |
Julkaisu | Scandinavian Journal of Primary Health Care |
DOI - pysyväislinkit | |
Tila | Sähköinen julkaisu (e-pub) ennen painettua julkistusta - 25 jouluk. 2023 |
OKM-julkaisutyyppi | A1 Julkaistu artikkeli, soviteltu |