Abstract
Avhandlingen handlar om skrivande i en nationell examen på ett språk som inte är examinandens förstaspråk. Syftet är att undersöka hur uppgiftsformuleringar i språkprovet i studentexamen styr examinandernas skriftliga textdeltagande och utifrån ett ideationellt metafunktionellt betydelseperspektiv analysera på vilka sätt examinandernas skrivresurser på ett andraspråk realiseras i ett urval av examenstexter. Fokus för analyserna ligger därtill på sambandet mellan uppgiftsformulering och examenstext med hjälp av affordanser i skrivna uppgiftsformuleringar.
I avhandlingen kombineras ett funktionellt, kognitivt och sociosemiotiskt skrivteoretiskt ramverk. Analysmaterialet som utforskas främst kvalitativt består av uppgiftsformuleringar (n=24) och examenstexter (n=109) under examinationsåren 2012–2014.
Resultatet visar att uppgiftsformuleringar styr examinandernas skrivprocesser på flera sätt. Genre såsom begreppet tillämpas i avhandlingen styr skrivandet. När en personlig genreram erbjuds inom språkprovets sista del, skriftlig framställning, skrivs det inom denna genreram. Trots att en analytisk genreram ser ut att vara mest framträdande i uppgiftsformuleringarna under samtliga aktuella examinationsår, initierar den analytiska genreramen inte uttryckligen examinandernas tankeverktyg och skrivande. Tyngdpunkten i skrivuppdragen ligger vidare på kognitiva diskursfunktioner på mikronivå som utmanar examinanden till att diskutera och argumentera i sitt textdeltagande. Verbaliseringen av examinandernas tankeverktyg i examenstexterna koncentreras trots detta till ett berättande på makronivå inom en jagcentrerad personlig textvärld. Genom att upptäcka och utnyttja affordanser i uppgiftsformuleringarna har examinanderna verbaliserat sina textvärldar i examenstexterna. Ur den ideationella metafunktionens perspektiv framträder i en personlig textvärld ett starkt skribentjag, medan de faktabaserade och analytiska textvärldarna lyfter fram ett fenomen eller diskuterar en företeelse på ett andraspråk.
Avhandlingen argumenterar för att det är viktigt att formulera skrivuppdrag på ett sätt som stödjer examinandernas tankeverktyg och guidar skrivandet vidare på ett andraspråk. Behovet av skrivstöd är större när det gäller tankeverktyg på mikronivå. Synliggörandet av genrediskurser och CDF kan stödja både tankeverktyg och skrivprocesser hos andraspråksskribenten.
I avhandlingen kombineras ett funktionellt, kognitivt och sociosemiotiskt skrivteoretiskt ramverk. Analysmaterialet som utforskas främst kvalitativt består av uppgiftsformuleringar (n=24) och examenstexter (n=109) under examinationsåren 2012–2014.
Resultatet visar att uppgiftsformuleringar styr examinandernas skrivprocesser på flera sätt. Genre såsom begreppet tillämpas i avhandlingen styr skrivandet. När en personlig genreram erbjuds inom språkprovets sista del, skriftlig framställning, skrivs det inom denna genreram. Trots att en analytisk genreram ser ut att vara mest framträdande i uppgiftsformuleringarna under samtliga aktuella examinationsår, initierar den analytiska genreramen inte uttryckligen examinandernas tankeverktyg och skrivande. Tyngdpunkten i skrivuppdragen ligger vidare på kognitiva diskursfunktioner på mikronivå som utmanar examinanden till att diskutera och argumentera i sitt textdeltagande. Verbaliseringen av examinandernas tankeverktyg i examenstexterna koncentreras trots detta till ett berättande på makronivå inom en jagcentrerad personlig textvärld. Genom att upptäcka och utnyttja affordanser i uppgiftsformuleringarna har examinanderna verbaliserat sina textvärldar i examenstexterna. Ur den ideationella metafunktionens perspektiv framträder i en personlig textvärld ett starkt skribentjag, medan de faktabaserade och analytiska textvärldarna lyfter fram ett fenomen eller diskuterar en företeelse på ett andraspråk.
Avhandlingen argumenterar för att det är viktigt att formulera skrivuppdrag på ett sätt som stödjer examinandernas tankeverktyg och guidar skrivandet vidare på ett andraspråk. Behovet av skrivstöd är större när det gäller tankeverktyg på mikronivå. Synliggörandet av genrediskurser och CDF kan stödja både tankeverktyg och skrivprocesser hos andraspråksskribenten.
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Supervisors/Advisors |
|
| Place of Publication | Åbo |
| Publisher | |
| Print ISBNs | 978-952-389-024-4 |
| Electronic ISBNs | 978-952-389-025-1 |
| Publication status | Published - 26 Sept 2022 |
| MoE publication type | G4 Doctoral dissertation (monograph) |