Abstract
Avhandlingen undersöker hur människor i samtida sekulariserade Norden skapar mening av sina mystiska erfarenheter. Metoden för insamling av material har varit en öppen webbenkät, en så kallad frågelista, om berättelser om egna mystiska upplevelser och händelser, insamlade bland allmänheten i Finland och Sverige i samverkan med Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi och Folklivsarkivet vid Lunds universitet. En uppdaterad förståelse av William James definition av mystiska erfarenheter som ligger i linje med religiösa, kulturella och samhälleliga förändringar har använts.
Resultatet indikerar att mystiska erfarenheter av olika slag, små som stora, kan vara meningsfulla för dagens människor trots en naturvetenskaplig konsensussyn på verkligheten, sekulära normer och sekulariseringsnarrativ. För att kunna skapa signifikant mening och integrera de vanligtvis spontana mystiska upplevelserna behövs element från andra parallella världar eller verkligheter än den som tas för givet. Individens meningssystem innehåller en blandning av element som används vid meningsskapande. Dessa element kan hämtas från både makro-, meso- och mikrokontexten och kopplas till andra människor, direkt eller indirekt. Från ett sociologiskt perspektiv är således inte meningsskapande så individuellt som det kan framstå.
Baserat på det empiriska materialet och en integration av flera teorier har en ny modell tagits fram som förenklat illustrerar meningsskapande av mystiska erfarenheter. Modellen inkluderar ett sociologiskt och kontextuellt perspektiv och både ett omedelbart intuitivt meningsskapande, som involverar känslor, sinnesförnimmelser och kroppen, och ett reflexivt kognitivt meningsskapande.
Att skapa signifikant mening av sina mystiska erfarenheter kan betraktas som en form av levd religion. Mystiska erfarenheter kan också vara en resurs för hälsa och välbefinnande eftersom de kan ge informanter en känsla av sammanhang och göra att det känns mer meningsfullt, spännande och lustfyllt att leva. Mystiska erfarenheter kan ge resiliens eller motståndskraft mot livets utmaningar genom att ge hopp, tröst, lugn, tillit och tacksamhet. De kan ge mindre dödsångest och en känsla av samhörighet med levande såväl som avlidna. Personer on- och/eller offline kan utgöra en form av informella plausibilitets- eller trovärdighetsstrukturer på mesonivå som ger förståelse, stöd och bekräftelse.
De sociala utmaningarna med mystiska erfarenheter såsom rädsla för att bli ifrågasätt, bli betraktad som ”knäpp” eller godtrogen, inte bli förstådd eller drabbas av utanförskap finns fortfarande. Egna mystiska erfarenheter förefaller vara den främsta faktorn för ökad förståelse och öppenhet även för informanterna själva. Samtidigt har informanter berättat förhållandevis öppet om sina mystiska erfarenheter för personer inom familjen, bland vänner, kollegor och även officiellt. Således både följer och utmanar informanterna sekulära sociala normer i ett dynamiskt och ömsesidigt sampel mellan individ och samhälle, aktör och struktur.
Resultatet kan förstås vara en del av större religiösa, kulturella och samhälleliga förändringar som framför allt kan förklaras med sekularisering, ett senmodernt samhälle, en subjektiv vändning, pluralism, globalisering och medialisering.
Resultatet indikerar att mystiska erfarenheter av olika slag, små som stora, kan vara meningsfulla för dagens människor trots en naturvetenskaplig konsensussyn på verkligheten, sekulära normer och sekulariseringsnarrativ. För att kunna skapa signifikant mening och integrera de vanligtvis spontana mystiska upplevelserna behövs element från andra parallella världar eller verkligheter än den som tas för givet. Individens meningssystem innehåller en blandning av element som används vid meningsskapande. Dessa element kan hämtas från både makro-, meso- och mikrokontexten och kopplas till andra människor, direkt eller indirekt. Från ett sociologiskt perspektiv är således inte meningsskapande så individuellt som det kan framstå.
Baserat på det empiriska materialet och en integration av flera teorier har en ny modell tagits fram som förenklat illustrerar meningsskapande av mystiska erfarenheter. Modellen inkluderar ett sociologiskt och kontextuellt perspektiv och både ett omedelbart intuitivt meningsskapande, som involverar känslor, sinnesförnimmelser och kroppen, och ett reflexivt kognitivt meningsskapande.
Att skapa signifikant mening av sina mystiska erfarenheter kan betraktas som en form av levd religion. Mystiska erfarenheter kan också vara en resurs för hälsa och välbefinnande eftersom de kan ge informanter en känsla av sammanhang och göra att det känns mer meningsfullt, spännande och lustfyllt att leva. Mystiska erfarenheter kan ge resiliens eller motståndskraft mot livets utmaningar genom att ge hopp, tröst, lugn, tillit och tacksamhet. De kan ge mindre dödsångest och en känsla av samhörighet med levande såväl som avlidna. Personer on- och/eller offline kan utgöra en form av informella plausibilitets- eller trovärdighetsstrukturer på mesonivå som ger förståelse, stöd och bekräftelse.
De sociala utmaningarna med mystiska erfarenheter såsom rädsla för att bli ifrågasätt, bli betraktad som ”knäpp” eller godtrogen, inte bli förstådd eller drabbas av utanförskap finns fortfarande. Egna mystiska erfarenheter förefaller vara den främsta faktorn för ökad förståelse och öppenhet även för informanterna själva. Samtidigt har informanter berättat förhållandevis öppet om sina mystiska erfarenheter för personer inom familjen, bland vänner, kollegor och även officiellt. Således både följer och utmanar informanterna sekulära sociala normer i ett dynamiskt och ömsesidigt sampel mellan individ och samhälle, aktör och struktur.
Resultatet kan förstås vara en del av större religiösa, kulturella och samhälleliga förändringar som framför allt kan förklaras med sekularisering, ett senmodernt samhälle, en subjektiv vändning, pluralism, globalisering och medialisering.
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Supervisors/Advisors |
|
| Place of Publication | Åbo |
| Edition | 1 |
| Publisher | |
| Print ISBNs | 978-952-389-102-9 |
| Electronic ISBNs | 978-952-389-103-6 |
| Publication status | Published - 7 Oct 2025 |
| MoE publication type | G4 Doctoral dissertation (monograph) |