Abstract
Modersmålsämnets mål, position i timplanen och innehållslig fördelning på olika moment harinte enbart bestämts påinom en skolintern arenautanäven i en vid, samhällelig kontext.Avsikten med återbesöket i modersmålsämnets utveckling är att pekapå utvecklingslinjer som belyser skiften i ämnets struktur, innehåll ochutrymme och som vid givna tidpunkter definierat ämnet och dess revir. Studierna, som artikeln bygger på, karakteriseras som en innehållsanalys avvarierade slag av läroplansdokument i läroplanstexter och läroböcker för densvenskspråkiga folk- och grundskolan i Finland, från etableringen avfolkskolan 1866 till införandet av grundskolan under 1970-talet. Resultatenvisar att fram till grundskolan domineras ämnet av en formalistisk språksyn somexempelvis betyder att undervisningen avgränsas i separata moment. Resultatenavslöjar också att läroböckernas, inte läroplansreformernas omloppstid, reglerar tempot i ämnetsutveckling. Förändringar inträffar i första hand då en ny lärobok tas i brukoch flera av de mest använda läroböckerna betraktas som användbara genom fleraläroplansreformer.
| Original language | Undefined/Unknown |
|---|---|
| Title of host publication | Genom texter och världar. Svenska och litteratur med didaktisk inriktning |
| Editors | Heidi Höglund, Sofia Jusslin, Matilda Ståhl, Anders Westerlund |
| Publisher | Åbo Akademi University Press |
| Pages | 13–30 |
| ISBN (Print) | 978-951-765-926-0 |
| Publication status | Published - 2019 |
| MoE publication type | A3 Part of a book or another research book |
Keywords
- modersmålsämnet, läroplan, folkskola, grundskola