Modersmål – och litteratur? Föreställningar om litteraturundervisning i de finländska läroplansgrunderna

Frågeställningen om varför vi läser skönlitteratur i skolan är återkommande föremål för diskussion. I artikeln analyseras vilka föreställningar om litteraturundervisning som kommer till uttryck inom ämnet modersmål och litteratur i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Genom kvalitativ textanalys granskas vilka argument och motiv för litteraturläsning och litteraturundervisning som skrivs fram. Analysen visar på föreställningar om att litteraturundervisningen ska främja kreativitet och fantasi, vara språkberikande, främja kulturförståelse, ge kunskaper och färdigheter samt vara läsfrämjande. Föreställningarna om litteraturundervisning som skrivs fram i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 skiljer sig inte markant från tidigare läroplanstexter, och kan beskrivas som vittfamnande med fokus på såväl erfarenheter och kulturförståelse som analytisk läsning och (i viss mån) kunskap om litteraturen som konstform och dess historia. Det som kan ses som en tyngdpunktsförskjutning är det stora utrymme som litteraturundervisningens läsfrämjande uppdrag ges – förhoppning om att undervisningen ska väcka läslust, skapa läsintresse och ge läsupplevelser.