Följderna av en folkomröstning: Lärdomar från Korsholm

Under hösten 2020 skickade vi ut en medborgarenkät i Korsholms kommun i Österbotten med syftet att samla in opinionsdata kring hur samhällsklimatet i kommunen hade påverkats av en kommunal folkomröstningsprocess. Orsaken till varför vi valde Korsholms kommun för detta ändamål var eftersom Korsholmarna hade fått möjlighet att rösta i en folkomröstning om en eventuell kommunsammanslagning med Vasa stad 2019. Vår utgångshypotes var att en folkomröstningsprocess kring en känslig fråga borde ha kunnat bidra med en del samhällspolariserande effekter. I denna forskningsrapport presenterar vi resultaten från den medborgarenkäten tillsammans med de lärdomar som vi har kunnat dra utgående från våra resultat.

Resultaten är därmed i huvudsak baserade på den medborgarenkät som skickades ut i Korsholm under hösten 2020, men vi har även använt oss av enkätdata från den finlandssvenska Barometern 2020 och en tidigare medborgarenkät i Korsholm 2018 som underlag för rapporten. Detta forskningsprojekt har möjliggjorts tack vare ett generöst bidrag från Högskolestiftelsen i Österbotten, till vilka vi riktar vår stora tacksamhet. Rapporten ges ut av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och har även översatts till finska.

Resultaten visar att Korsholmarna var nöjda med att en folkomröstning arrangerades, men att det fanns stora skillnader beroende på åsikt i själva kommunsammanslagningsfrågan. Speciellt bland finskspråkiga och högutbildade har bilden av Korsholms kommun försämrats av folkomröstningsprocessen samtidigt som det politiska förtroendet har stigit i kommunen.

Om rapporten

Rapporten fokuserar på följande teman:
Folkomröstningsteori
Kommunala folkomröstningar i Finland
Inställning till folkomröstningar i Korsholm och Svenskfinland
Effekter av en folkomröstningsprocess på kommunspecifika attityder i Korsholms kommun
Effekter av en folkomröstningsprocess på valbeteende
Effekter av en folkomröstningsprocess på politiska attityder