Bedömning i fokus för skolans pedagogiska uppdrag

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer relaterade till bedömning
av elever i årskurs 9 i den finländska grundläggande utbildningen, med fokus
på vitsord i skolämnena modersmål och litteratur och matematik samt i
uppförande. Avsikten var att belysa faktorer som inverkar på
vitsordsgivningen och är av betydelse för möjligheter till val av
studieinriktning på följande utbildningsstadium. I studie I undersöktes
skolvisa skillnader i bedömning och hur lärarskattad motivation och
bedömning av elevernas uppförande kan förklara diskrepansen mellan
testresultat i standardiserade test och vitsord i modersmål och litteratur och i
matematik. I studie II undersöktes hurdana skolprestations- och
beteendeprofiler som kunde identifieras bland eleverna baserat på vitsord i
modersmål och litteratur, uppförandevitsord och resultat i standardiserade
test gällande läs- och skrivförmåga, samt hur dessa profiler skiljer sig åt
gällande temperamentsegenskaperna uthållighet och impulsivitet. I studie III
undersöktes samband mellan erhållen specialundervisning, skolprestationer i
modersmål och litteratur och i matematik, kön och utbildningsval efter
avslutad grundläggande utbildning. Vidare undersöktes hur utbildningsval kan
prediceras av ämnesvitsord, erhållen specialundervisning och kön.
På skolnivå förekom inga skillnader i ämnesbedömningen, variationen fanns på
elevnivå. I uppförandebedömningen förekom däremot skolvisa skillnader.
Regressionsanalyser visade att lärarskattad motivation var den starkaste prediktorn för diskrepansen mellan testresultat och vitsord i såväl modersmål och litteratur som i matematik, då ett positivt/negativt diskrepansvärde gav högre/lägre vitsord i ämnet än förväntat utgående från testresultaten. I modersmål och litteratur förklarade även uppförandevitsordet en del av diskrepansen. Den latenta profilanalysen identifierade skolprestations- och beteendeprofiler baserade på vitsord i modersmål och litteratur och uppförande samt testresultat i standardiserade test.
Variansanalyser visade att profilerna skiljde sig från varandra gällande
temperamentsegenskaperna uthållighet och impulsivitet. Elever med hög
uthållighet och låg impulsivitet hade högst vitsord och bäst testresultat, medan
eleverna med lägst uthållighet och högst impulsivitet hade lägst vitsord. T-test visade att flickor hade signifikant högre vitsord i modersmål och matematik än pojkarna, att elever som fått specialundervisning hade signifikant lägre vitsord i bägge ämnena än elever som inte fått det och att elever som sökte till gymnasieutbildning efter avslutad grundskola hade signifikant högre vitsord i bägge ämnena än elever som siktade på yrkesutbildning. Hierarkisk logistisk regressionsanalys visade att vitsorden i bägge ämnena predicerade elevernas utbildningsval, medan specialundervisning och kön inte gjorde det när man kontrollerade för skolprestationer.
Sammanfattningsvis kan konstateras att lärares upplevelser av elevers
motivation, uppförande och temperament inverkar på ämnesbedömningen i
modersmål och litteratur och matematik i årskurs 9. Samtidigt är vitsorden i dessa ämnen av betydelse för elevernas valmöjligheter gällande utbildningsinriktning efter avslutad grundläggande utbildning. Att synliggöra faktorer som inverkar på bedömningen är därför av yttersta vikt.