Att snickra medborgarskap?

Syftet för artikeln är att studera snickrandets medborgarskap som det tar sig uttryck i det sociala umgänget på en snickarkurs för seniorer inom institutionaliserad folkbildning i Finland (kallat "kansalaisopisto" på finska, "medborgarinstitut" på svenska). Folkbildning anses bidra till en fungerande demokrati genom sina kollektiva och deltagarorienterade verksamhetsformer och sitt innehåll. Målet med artikeln är att bidra med kunskap om hur detta ideal förverkligas och hur deltagandet i verksamhet inom den institutionaliserade folkbildningen kan förstås som uttrycksformer för medborgarskap. Studien har utförts som en etnografisk fältstudie med forskaren som en av deltagarna på kursen. Kursen pågick under 15 veckor, tre gånger i veckan. Gruppen består av tolv män och en kvinna i åldrarna mellan 60 och 80 år. Forskaren har strävat efter att bli en del av gruppen på dess villkor och att analysera och tolka verksamheten utgående från dess egna utgångspunkter. Snickrandet bland seniorerna i denna studie organiseras som en arbetsgemenskap. I denna gemenskap kan man agera som medborgare utgående från en gemensam värdegrund. Dessa värderingar tar sig uttryck som en strävan mot att uppfylla ett skötsamhetsideal för att kunna upprätthålla en handlingsberedskap som produktiv medborgare. The purpose of this article is to study how the social interactions exhibited at a woodworking course for seniors within institutionalized popular education in Finland ("kansalaisopisto" in Finnish, "medborgarinstitut" in Swedish) contribute to the participants' conceptualization of their citizenship. Popular education is considered to contribute to a functioning democracy through its collective and participant-centered activities and content. The aim of the article is to shed some light on how this ideal is realized and contribute knowledge about how participation in institutionalized popular education can be understood as an expression of citizenship. The study was conducted as an ethnographic field study with the researcher as a participant in the course. The course was held three times a week for 15 weeks. The participants consisted of 12 men and a woman between the ages of 60 and 80. The researcher aspired to become a part of the group in order to clarify what goes on in the course through thick descriptions relying on neither going native nor mimicking them. The seniors organize their woodworking in the course as a work community. Within this community, it is possible to act as a citizen in relation to shared basic values. These values are an aspiration to live up to ideals of conscientiousness and diligence in order to remain ready to act as a productive citizen.