Att sätta kurs mot framtiden: Planeringsförutsättningar och målbilder för hållbar blå tillväxt i Kvarkenområdet

Havsmiljön står inför stora utmaningar. Samtidigt finns en utvecklingspotential baserat på demöjligheter som haven erbjuder. Blå tillväxt avser en långsiktig strategi för att stödja en hållbartillväxt via havsrelaterade näringar och samtidigt hantera de miljömässiga utmaningarna. Syftetmed denna rapport har varit att undersöka förutsättningar för blå tillväxt i Kvarkenområdet. MedKvarkenområdet menas i denna rapport Västerbottens och Västernorrlands län på svensk sida ochlandskapen Österbotten och Mellersta Österbotten på finsk sida. Följande frågeställningar har variti fokus: Vilka övergripande och sektorspecifika ambitioner och mål finns för blå tillväxt påinternationell nivå (främst inom EU), samt på nationell och regional nivå i Sverige och Finlandrespektive de berörda områdena runt Kvarken? Vilka utmaningar för och möjligheter till blå tillväxtser olika typer av aktörer verksamma i området? Vilka konkreta förslag på åtgärder, målsättningaroch projekt kopplade till blå tillväxt, särskilt genom olika former av gränsöverskridande samverkan,ser dessa aktörer?Frågeställningarna har besvarats utifrån en sammanställning av policydokument, samt en serie avdialogmöten och kompletterande intervjuer. Tyngdpunkten i denna rapport ligger på de dialogmötensom arrangerades i Umeå, Vasa och Örnsköldsvik. Till dessa möten inbjöds aktörer från enrad organiserade intressen såsom myndigheter, företag och organisationer, vilka bedömdes varakopplade till kust- och havsmiljön i området. Genomförandet baserades på en metodik utveckladav det svenska Trafikverket, en sk åtgärdsvalsstudie (ÅVS), men anpassades till just detta sammanhang.Projektgenomförandet kan på så sätt sägas ha varit innovativt. Avsikten med mötena var delsatt informera om projektet och blå tillväxt mer allmänt, dels att fånga upp kunskap om situationeni området (behov, möjligheter, utmaningar etc), samt visioner och förslag på åtgärder kopplade tillkust och hav i Kvarkenområdet. Ett särskilt intresse riktades mot att inventera idéer vilka skullekunna bidra till gränsöverskridande erfarenhetsutbyte, samarbeten och utveckling i regionen.De strategier som finns för utveckling kopplad till kust och hav i Kvarkenområdet följer i storutsträckning det som lyfts fram inom EU och på nationell nivå i Finland och Sverige. Det gällerbland annat de verksamheter och aspekter vilka pekas ut som relevanta i sammanhanget, såsomsjöfart, fiske, energiproduktion och naturvård. På regional nivå finns dock få konkreta och tydligamål direkt kopplade till blå tillväxt, men det kan i viss mån förklaras av att begreppet som sådantär relativt nytt. I styrdokument om blå tillväxt på internationell och nationell nivå finns det avförklarliga skäl verksamheter som ter sig mindre aktuella i projektområdet, antingen på grund avnaturgivna förhållanden eller att de utgör tämligen marginella företeelser, åtminstone i dagsläget.Till de senare hör t ex musselodling, mineral- och sandutvinning, samt kryssningsturism. Havsbaseradvindkraft, liksom vattenbruk i form av t ex fiskodlingar ute på öppet hav, framhålls sommöjligheter men för närvarande är de tekniska och ekonomiska svårigheterna för stora. I de dialogmötenoch intervjuer som genomförts framkommer liknande behov, möjligheter och utmaningarsom de som lyfts fram i styrdokument på internationell, nationell och regional nivå. Däremot hardet lokala nyttjandet av närområdet och lokalbefolkningens syn på sin egen näromgivning kommitfram i större utsträckning i diskussionerna än vad som ofta sker på nationell nivå och i olikastyrdokument.Gruppdiskussionerna arrangerades i huvudsak utifrån ett antal teman. Dessa teman kom dock att iviss mån förändras under projektets gång och i rapporten görs en temavis sammanställning ochanalys som bara delvis överensstämmer med de faktiska gruppindelningarna vid de tre mötena.Nedan sammanfattas dessa teman kortfattat.Fisket är, tillsammans med sjöfarten, antagligen den näringsverksamhet som mest intimt förknippasmed nyttjande av havet. Fisk är också den kanske tydligaste ekosystemtjänsten i sammanhanget1. Bland utmaningarna för yrkesfisket finns svårigheter att få avsättning för produkterna,problem med säl och skarv, samt miljögifter. Viktiga insatser för att utveckla näringen handlar t ex1 Sikfisket som en ekosystemtjänst har värderats i en annan aktivitet inom SeaGIS 2.0. 4om att bredda fisket till fler arter, att jobba med konsumentupplysning, förbättra den allmännamiljösituationen i havet, samt att värna viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. En förebild kanvara arbetet med det finska Smartfisk-konceptet. Vattenbruk nämns ofta som en framtidsbransch,men fiskodlingarna i närområdet för istället en tynande tillvaro. De större fiskodlingarna kommersannolikt att avvecklas redan inom några år till följd av svårigheter att få förnyade miljötillstånd,vilket tydligt visar de målkonflikter som finns.Sjöfarten spelar en viktig roll för näringslivet i regionen. Den tillhandahåller kostnadseffektiva ochklimatsmarta transportlösningar och avlastar landbaserade transportalternativ. Den öst-västligatrafiken över Kvarken är av stor betydelse för gods- och persontransporter, samtidigt som den utgören grundläggande förutsättning för utbyte och kontakter mellan ömse sidor. För att sjöfarten iområdet ska fortsätta att fungera krävs att man upprätthåller farleder, hamnar och övrig relateradinfrastruktur, inklusive isbrytning. Här finns en möjlighet att utöka samarbetet mellan svensk ochfinsk sida, samt finansieringslösningar tillsammans med EU. Även förkörsrätt i farleder diskuterades.Småbåtstrafiken (turtrafik i skärgårdarna och fritidsbåtar) ses som betydelsefull på denlokala nivån. Mindre passagerarbåtar bedöms vara nödvändig infrastruktur för att bo, besöka ochbedriva verksamheter på öar utan fast förbindelse. Fritidsbåtar anses ha en stor potential att skapaökad attraktivitet och försörjningsmöjligheter längs kusten och i skärgårdarna. De mindre hamnarnaoch farlederna i området spelar en central roll, liksom relaterad service, men en kartläggningav verksamheten skulle kunna stödja fortsatt planering och investeringsbeslut. Det finns godamöjligheter till gränsöverskridande samverkan och erfarenhetsutbyte, t ex utifrån Andelslaget Solruttenpå finsk sida och Örnsköldsviks arbete med att utveckla en ”Skärgård i världsklass”.Energiproduktion är den verksamhet som upplevs mest svårbedömd. Både inom EU och nationellti Sverige och Finland finns tydliga målsättningar om förnybar energi, särskilt vindkraft. Målsättningarnamed havsbaserad vindkraft har ännu inte infriats och i gruppdiskussionerna efterlysesbåde framtidsbedömningar och mer småskaliga alternativ. Många idéer framförs, t ex värmepumpar,solenergi, turbiner i undervattensströmmar och algodling/biomassa, dock är det svårt attbedöma genomförbarheten. Särskilt i Vasa-trakten finns stort kunnande inom energiteknik, vilketskulle kunna göra området intressant för teknikutveckling och testning.Besöksnäring och rekreation anses ha stor potential. Kust och hav är en tillgång för såvälrekreation som besöksnäring. Möjligheten att besöka två världsnaturarv bedöms kunna locka ävenmer långväga internationella turister. Småskaligheten, säsongsberoendet och svårigheterna att nåut till potentiella besökare bromsar dock utvecklingen. Besöksnäringen behöver bli bättre på attmarknadsföra sig via digitala kanaler, inte minst för att locka nya grupper, samt utveckla nyaprodukter och säsonger. Förslag på nya säsonger är höst och vinter, medan nya produkter kan varat ex olika typer av paket (boende, upplevelser, mat) och sk Blue care. Tänkbara förebilder finnsinom det gränsöverskridande projektet Spotlight High-Low Coast. Kvarkenområdet nyttjas mycketför rekreation i form av bland annat bad, båtliv, sportfiske, jakt, motion, friluftsliv och naturupplevelser.Längs kusten finns dessutom många fritidshus. Gemensamt mellan svensk och finsk sidaär en stark oro för att kunskapen om och respekten för allemansrätten har försämrats över tid, vilketbland annat medfört växande problem med nedskräpning, slitage och intrång. Förslag på åtgärderhandlar om t ex utbildning och information till barn, ungdomar och övriga besökare.Lokalbefolkningen, åtminstone delar av denna, riktar skarp kritik mot myndigheter som man intetycker visar hänsyn för deras intressen och önskemål. Istället upplever man sig överkörd avmyndigheterna, exempelvis när det kommer till naturskydd och miljöhänsyn. Särskilt på den finskasidan finns låsningar mellan lokalbefolkning och myndigheter som gör det svårt att komma vidarei många frågor.Naturvården diskuterades i flera sammanhang. Bland annat har det handlat om att bevaravärdefulla naturmiljöer (landskap, biotoper, arter etc) och att värna viktiga ekosystemtjänster. Detfinns en allmän förståelse för den känsliga miljön och naturvärden i Kvarkenområdet, samtidigtsom det finns tydliga intressekonflikter. Storskalig exploatering i form av havsbaserade vindkraftsparker,samt större hamn- och turismanläggningar kan förväntas påverka naturen och landskapetavsevärt, men även muddring av farleder och längs kusten för fritidshus/-båtar mm medför ofta 5miljöpåverkan. Även konflikter med besöksnäring och rekreation kan uppstå, t ex rörandeskyddade områden.Mot denna bakgrund finns ett uttalat behov av en förbättrad dialog mellan lokalbefolkning, näringslivoch myndigheter i hur man ser på såväl nyttjande som bevarande av den marina miljön iområdet. En möjlighet är erfarenhetsutbyte mellan myndigheter på svensk och finsk sida, samt attförsöka hitta modeller och goda förebilder för hur man kan arbeta för att få en fungerande dialog.En gemensamt framtagen förvaltningsplan för säl och skarv i Kvarkenområdet skulle kunna utgöraett pilotprojekt. Dessutom finns idéer om evenemang, aktiviteter och bildningsinsatser för att påolika sätt stimulera till samhällsengagemang för kust och hav i regionen, t ex Kvarkenmulle elleren Kvarkenvecka.Ö-samhällen i Kvarkenområdet delar ofta en likartad situation och de önskar därför ett fördjupatsamarbete och utbyte med varandra. En central aspekt är tillgänglighet, i synnerhet på öar där manär beroende av en färjeförbindelse. Besöksnäringen ses också som viktig och på flera av öarnaförsöker man utveckla en kombination av natur-/landskapsvård, djurhållning, lokal mat och kultur(t ex muséer). Ö-samhällena vill även utveckla gemensamma projekt. Förslagen ligger dessutomväl i linje med styrdokument som handlar om attraktivitet, välbefinnande, levande skärgårdar ochett hållbart nyttjande av kust- och havsmiljöer.En del av förslagen rörande blå tillväxt bygger på synergier mellan olika intressen och verksamheter.Ett konkret förslag är att öka samarbetet mellan färjetrafiken och besöksnäringen, främsthotellen i regionen. Besöksnäringen kan också knytas närmare till fisket, t ex genom att yrkesfiskaretar med sig turister ut på havet (sk Pescaturism), att den lokalt fångade fisken serveras pårestauranger eller att sportfiske kan ingå som en aktivitet att erbjuda turisterna, t ex uthyrning avfiskeutrustning, trollingfiske eller olika former av paket (resa/transport, boende, mat och aktivitet).Även djärva idéer om att ha plattformar ute till havs för att kombinera t ex energiproduktion ochvattenbruk har diskuterats.Mötena resulterade också i en lista med projektförslag, vilka redovisas nedan grovt efter teman:• Utveckling av Smartfisk-konceptet för outnyttjade lokala fiskarter• Utveckling av ett servicepaket för abborrmetare och pilkfiskare, med fisketillstånd,avgiftsbelagd parkering och annan service• Smartfisk som koncept för fisketurism: fiske av miljövänlig och hälsosam fisk samt Bluecare (blå omsorg)• Identifiering av fiskreproduktionsområden för havsplaneringen• Gemensam förvaltningsplan för skarv och säl i Kvarkenområdet• Sjömätning och kvalitetssäkring av farleder i Kvarkenområdet• Kartläggning av farledernas användning• Prognostisering av behov av farleder och hamnar• Utredning av förkörsrätt i farleder• Utredning av möjligheter till en havsplacerad elöverföringskabel längs Bottniska viken• Utveckling av teknik för vindkraft i arktiska områden• Pilotprojekt för testning och teknikutveckling för olika former av småskaliga energilösningaroch kombinyttjade plattformar och områden• Grundläggande fakta om besöksnäringens omfattning och betydelse i regionen• Utveckla strategier för förbättrad fysisk tillgänglighet och digital synlighet• Utveckla nya säsonger, särskilt vintertid, och nya produkter inom besöksnäringen• Att få nya grupper (barn/ungdomar, invandrare, turister) att upptäcka och ta del av, menockså respektera, naturen i området i enlighet med allemansrätten• Utveckla metoder för en bättre dialog mellan myndigheter och lokalbefolkning om naturskyddoch miljövård• Tillvaratagande av lokala kunskaper för att upprätthålla ekosystem och skapa attraktivitet6• Uppmuntra lokalbefolkningen att formulera mål för framtida nyttjande och värnande avkust och hav• Fortsatt samarbete och erfarenhetsutbyte mellan öarna, t ex för att utveckla besöksnäring,landskaps-/miljövård och matproduktion, samt museerDet stora och breda deltagandet och engagemangen i dialogmötena tyder på att det finns ett stortintresse för att diskutera frågor rörande nyttjandet av kust och hav i regionen. Möten och intervjuervisar dessutom att det finns en potential för blå tillväxt i Kvarkenområdet. Tydligt är att blå tillväxtkan bidra till landsbygdsutveckling vid kusten och i skärgårdarna i form av företagande, sysselsättning,innovationer, förbättrad service, tillgänglighet och kommunikationer, samt attraktivitet förbofasta och besökare. Även om inte fokus har legat på konflikter och motstridiga intressen, så harflera sådana behandlats. I temagrupperna har det ofta varit livliga diskussioner mellan olika aktörer,men samtidigt funnits en förståelse för att det finns andra, ofta motstående, intressen och synsätt.Genom att delge sina uppfattningar har deltagarna också bidragit till en allmänt ökad förståelse förskilda synsätt på problem och möjligheter rörande Kvarkenområdets havs- och kustmiljöer. Ävende gränsregionala inslagen med deltagare från både svensk och finsk sida har bidragit till nyaperspektiv och kontakter mellan mötesdeltagarna.Sammanfattningsvis har dialogmöten och intervjuer bidragit med många idéer och konkreta förslagvilka kan nyttiggöras i fortsatt planering och utvecklingsarbete, t ex myndighetsutövning, fysiskplanering och utvecklingsstrategier i skilda geografiska kontexter och administrativa nivåer.Resultaten kan därigenom bidra till det pågående arbetet med havsplanering, samt framtidastrategier för lokal och regional utveckling i Kvarkenområdet. Genomförandet av projektet kandessutom inspirera till andra gränsöverskridande samarbeten avseende blå tillväxt och fungera somen modell för andra liknade områden inom EU. Vidare har de dialogmöten som genomförts,tillsammans med projektets slutkonferens i Vasa, utgjort arenor för att sprida information omprojektet och dess resultat, samt erbjudit möjligheter att utbyta erfarenheter, diskutera åtgärder ochprojekt kopplade till blå tillväxt i regionen.