Ålandsexemplet i användning: Processer och funktioner inom internationell konfliktlösning och på hemmaplan

Vid försök att lösa konflikter eller bygga upp samhällen efter konflikt förekommer det att konkreta exempel på hur andra länder och folkgrupper löst sina dispyter och hittat sätt att leva i fred lyfts fram och diskuteras. Ibland kan studiet av sådana exempel inspirera till lösningar för konfliktområdet i fråga. Det självstyrda, demilitariserade och enspråkigt svenska Åland i Finland är ett exempel som ofta förts fram och studerats i samband med konflikter där frågor om maktdelning, minoriteters intressen och skydd för språk och kultur är av betydelse. Användningen av Åland som exempel i internationell konfliktlösning kan sägas ha både en extern och en intern dimension. Dels har Ålandsexemplet fyllt många olika funktioner i försök att lösa konflikter i andra länder, dels fyller det en funktion för relationen mellan Åland och Finland. I den här uppsatsen diskuterar jag hur erfarenheter från Åland har använts i konflikthantering runt om i världen och hur Ålands landskapsregering och Finlands utrikesministerium (UM) var för sig och i samarbete har fört fram Ålandsexemplet. Frågorna diskuteras i ljuset av forskning om diffusion-det vill säga hur idéer, normer och praktiker sprids från ett samhälle till ett annat.