Att förstå det stora i det lilla. Byskolan som pedagogik, kultur och struktur

G4 Doktorsavhandling (monografi)


Interna författare/redaktörer


Publikationens författare: Gunilla Karlberg-Granlund
Förläggare: Åbo Akademi University
Förlagsort: Åbo
Publiceringsår: 2009
Antal sidor: 353
ISBN: 978-951-765-457-9
eISBN: 978-951-765-458-6


Abstrakt

(Swedish) I det lilla sammanhanget synliggörs de stora frågorna om både pedagogik, kultur och struktur och om samverkan mellan dem. Studiet av de minsta enheterna i den finländska utbildningen ger kunskap om det viktiga i pedagogiska relationer och i skolgemenskaper, men synliggör också samhällsskeendets inbyggda konflikter om mål och värderingar.
Det övergripande syftet med studien är att fördjupa kunskapen om de små skolornas pedagogiska, kulturella och strukturella innebörd och betingelser. Genom djupintervjuer med 12 finlandssvenska lärare i byskolor med färre än 30 elever, analys av skolindragningsdebatt och utbildningspolitiska styrdokument, samt genom teoretiskt förankrade reflektioner skapas en förståelse av såväl lärares arbete och pedagogiska tänkande som skolans funktion i samhället. Avhandlingen byggs upp enligt ett hermeneutiskt och narrativt tänkande.
I studien framkommer att byskollärares pedagogiska tänkande syftar till det enskilda barnets optimala och balanserade helhetsutveckling i en gemenskap, där det är centralt att finna den pedagogiska balansen och möjligheten inom kontinuum mellan bl.a. elevbemyndigande och beledsagande. De pedagogiska intentionerna bär syftet att ge rötter och vingar, samhörighet och frihet. I lärarnas beskrivningar uttrycks en sammanvävning mellan deras pedagogiska intentioner och de kontextuella möjligheterna att realisera dessa. Byskollärarna är bärare av en pedagogisk professionalitet som utvecklas i relation till arbetets betingelser. Det praktiska yrkeskunnandet innefattar en balansgång mellan å ena sidan systematik och organisering och å andra sidan flexibilitet och frihet. Att samma lärare handhar eleverna en lång tid är en pedagogisk möjlighet och utmaning. I lärarnas berättelser aktualiseras vad balansgången i en god pedagogisk relation innebär.
Både lärare och elever fostras in i en särskild skolkultur och undervisningskultur, i en växelverkan. Yrkeskulturen präglas av olika former av samverkan, både med skolans hela personal som ett teamarbete och med lokalsamhället. Lärarna uttrycker god arbetstrivsel, men friheten och ansvaret i arbetet kan vara både stimulerande och betungande. I en metaanalys skapas teoretiska modeller för vad arbete i närhetens och litenhetens spänningsfält kan innebära och hur det kan påverka lärares professionella utveckling och ork.
Den lilla byskolan relaterad till en större samhällskontext öppnar för frågor om vad kvalitet innebär och vilka värderingar som är riktgivande inom utbildningsplanering.
Kampen för kontinuiteten i byskolans berättelse tolkas som en kamp för det lokala rummet, för gemenskap, existens, framtid, likvärdighet och trygghet. Kampen för byskolan är ett försvar av både lokal livskvalitet och pedagogisk kvalitet för den enskilde eleven. I det övergripande kulturella sammanhanget synliggörs motsättningar. Det verkar finnas en inbyggd konflikt i utbildningsplaneringens föresatser att samtidigt uppnå jämlikhet, kostnadseffektivitet och kvalitet. En teoretisk modell synliggör hur pedagogik, kultur och struktur samverkar inom utbildning/byskola och påverkar lärares och elevers handlingsutrymme.


(English) Understanding the great in the small. Pedagogy, culture and structure of the village school. Within small contexts big issues arise concerning pedagogy, culture and structure, as well as about the interaction between them. Exploring the village school as the smallest unit of the Finnish educational system reveals knowledge about what is important in pedagogical relations and in school communities, but also reveals embedded conflicts about purpose and values in the societal process. The overall aim of the study is to deepen knowledge about the pedagogical, cultural and structural meaning and conditions of small schools. By analyzing in-depth interviews with twelve Swedishspeaking teachers in village schools with less than 30 pupils, a school closure debate, policy documents and through theoretically grounded reflections, a deeper understanding of teachers’ work and pedagogical thinking, as well as of the purpose of the school in society, is produced. The dissertation relies on a hermeneutic and narrative approach.
The results of the analysis indicate that village school teachers’ pedagogical thinking aims at enhancing the individual child’s optimal, balanced and holistic development in an atmosphere of community, where it is important to find the educational possibilities and balance for each pupil, in a continuum between e.g. pupil empowerment and teacher attendance. The teachers’ pedagogical intentions aim at giving the pupils roots and wings, relatedness and autonomy. The teacher narratives show an interweaving between the teachers’ purposes and the contextual possibilities to implement them. Village school teachers possess a special practical knowledge and professionalism developed in relation to the working conditions. Caring for the same pupils for a long time is both an
educational advantage and a pedagogical challenge. The teacher narratives show what
the balance of a good pedagogical relationship includes. Teachers and pupils mutually grow into a specific school and teaching culture. The teachers’ professional culture is built on several kinds of collaboration and teamwork, with the whole staff of the school as well as with the local community. The teachers express good work-related well-being, although the freedom and responsibility of the work can be both stimulating and exhausting. In a meta-analysis, two theoretical models investigate the meaning of the work within the spheres of tension of closeness and smallness, as well as how these
contexts can influence the teacher’s professional development and coping.
When the small rural school is analyzed in a broader perspective, questions about quality and values in education arise. The struggle for the continuity of “the village school story” is a struggle for local space, community, existence, the future, equality and safety. The struggle for the local school is also a defence of local quality of life and educational quality for each individual child. There seems to be an inbuilt conflict in the political strategies of implementing equality, economic efficiency and quality at the same time. A theoretical model shows the relationship between pedagogy, culture and structure in education/small schools and how this influences the empowerment of teachers as well as pupils.

Senast uppdaterad 2019-19-10 vid 05:06