Att sätta kurs mot framtiden: Planeringsförutsättningar och målbilder för hållbar blå tillväxt i Kvarkenområdet

D4 Published development or research report or study


Internal Authors/Editors


Publication Details

List of Authors: Örjan Pettersson, Kenneth Nordberg
Publisher: SeaGIS 2.0
Publication year: 2018


Abstract

Havsmiljön står inför stora utmaningar. Samtidigt finns en utvecklingspotential baserat på de
möjligheter som haven erbjuder. Blå tillväxt avser en långsiktig strategi för att stödja en hållbar
tillväxt via havsrelaterade näringar och samtidigt hantera de miljömässiga utmaningarna. Syftet
med denna rapport har varit att undersöka förutsättningar för blå tillväxt i Kvarkenområdet. Med
Kvarkenområdet menas i denna rapport Västerbottens och Västernorrlands län på svensk sida och
landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten på finsk sida. Följande frågeställningar har varit
i fokus: Vilka övergripande och sektorspecifika ambitioner och mål finns för blå tillväxt på
internationell nivå (främst inom EU), samt på nationell och regional nivå i Sverige och Finland
respektive de berörda områdena runt Kvarken? Vilka utmaningar för och möjligheter till blå tillväxt
ser olika typer av aktörer verksamma i området? Vilka konkreta förslag på åtgärder, målsättningar
och projekt kopplade till blå tillväxt, särskilt genom olika former av gränsöverskridande samverkan,
ser dessa aktörer?
Frågeställningarna har besvarats utifrån en sammanställning av policydokument, samt en serie av
dialogmöten och kompletterande intervjuer. Tyngdpunkten i denna rapport ligger på de dialogmöten
som arrangerades i Umeå, Vasa och Örnsköldsvik. Till dessa möten inbjöds aktörer från en
rad organiserade intressen såsom myndigheter, företag och organisationer, vilka bedömdes vara
kopplade till kust- och havsmiljön i området. Genomförandet baserades på en metodik utvecklad
av det svenska Trafikverket, en sk åtgärdsvalsstudie (ÅVS), men anpassades till just detta sammanhang.
Projektgenomförandet kan på så sätt sägas ha varit innovativt. Avsikten med mötena var dels
att informera om projektet och blå tillväxt mer allmänt, dels att fånga upp kunskap om situationen
i området (behov, möjligheter, utmaningar etc), samt visioner och förslag på åtgärder kopplade till
kust och hav i Kvarkenområdet. Ett särskilt intresse riktades mot att inventera idéer vilka skulle
kunna bidra till gränsöverskridande erfarenhetsutbyte, samarbeten och utveckling i regionen.
De strategier som finns för utveckling kopplad till kust och hav i Kvarkenområdet följer i stor
utsträckning det som lyfts fram inom EU och på nationell nivå i Finland och Sverige. Det gäller
bland annat de verksamheter och aspekter vilka pekas ut som relevanta i sammanhanget, såsom
sjöfart, fiske, energiproduktion och naturvård. På regional nivå finns dock få konkreta och tydliga
mål direkt kopplade till blå tillväxt, men det kan i viss mån förklaras av att begreppet som sådant
är relativt nytt. I styrdokument om blå tillväxt på internationell och nationell nivå finns det av
förklarliga skäl verksamheter som ter sig mindre aktuella i projektområdet, antingen på grund av
naturgivna förhållanden eller att de utgör tämligen marginella företeelser, åtminstone i dagsläget.
Till de senare hör t ex musselodling, mineral- och sandutvinning, samt kryssningsturism. Havsbaserad
vindkraft, liksom vattenbruk i form av t ex fiskodlingar ute på öppet hav, framhålls som
möjligheter men för närvarande är de tekniska och ekonomiska svårigheterna för stora. I de dialogmöten
och intervjuer som genomförts framkommer liknande behov, möjligheter och utmaningar
som de som lyfts fram i styrdokument på internationell, nationell och regional nivå. Däremot har
det lokala nyttjandet av närområdet och lokalbefolkningens syn på sin egen näromgivning kommit
fram i större utsträckning i diskussionerna än vad som ofta sker på nationell nivå och i olika
styrdokument.
Gruppdiskussionerna arrangerades i huvudsak utifrån ett antal teman. Dessa teman kom dock att i
viss mån förändras under projektets gång och i rapporten görs en temavis sammanställning och
analys som bara delvis överensstämmer med de faktiska gruppindelningarna vid de tre mötena.
Nedan sammanfattas dessa teman kortfattat.
Fisket är, tillsammans med sjöfarten, antagligen den näringsverksamhet som mest intimt förknippas
med nyttjande av havet. Fisk är också den kanske tydligaste ekosystemtjänsten i sammanhanget1
. Bland utmaningarna för yrkesfisket finns svårigheter att få avsättning för produkterna,
problem med säl och skarv, samt miljögifter. Viktiga insatser för att utveckla näringen handlar t ex

1 Sikfisket som en ekosystemtjänst har värderats i en annan aktivitet inom SeaGIS 2.0.
4
om att bredda fisket till fler arter, att jobba med konsumentupplysning, förbättra den allmänna
miljösituationen i havet, samt att värna viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. En förebild kan
vara arbetet med det finska Smartfisk-konceptet. Vattenbruk nämns ofta som en framtidsbransch,
men fiskodlingarna i närområdet för istället en tynande tillvaro. De större fiskodlingarna kommer
sannolikt att avvecklas redan inom några år till följd av svårigheter att få förnyade miljötillstånd,
vilket tydligt visar de målkonflikter som finns.
Sjöfarten spelar en viktig roll för näringslivet i regionen. Den tillhandahåller kostnadseffektiva och
klimatsmarta transportlösningar och avlastar landbaserade transportalternativ. Den öst-västliga
trafiken över Kvarken är av stor betydelse för gods- och persontransporter, samtidigt som den utgör
en grundläggande förutsättning för utbyte och kontakter mellan ömse sidor. För att sjöfarten i
området ska fortsätta att fungera krävs att man upprätthåller farleder, hamnar och övrig relaterad
infrastruktur, inklusive isbrytning. Här finns en möjlighet att utöka samarbetet mellan svensk och
finsk sida, samt finansieringslösningar tillsammans med EU. Även förkörsrätt i farleder diskuterades.
Småbåtstrafiken (turtrafik i skärgårdarna och fritidsbåtar) ses som betydelsefull på den
lokala nivån. Mindre passagerarbåtar bedöms vara nödvändig infrastruktur för att bo, besöka och
bedriva verksamheter på öar utan fast förbindelse. Fritidsbåtar anses ha en stor potential att skapa
ökad attraktivitet och försörjningsmöjligheter längs kusten och i skärgårdarna. De mindre hamnarna
och farlederna i området spelar en central roll, liksom relaterad service, men en kartläggning
av verksamheten skulle kunna stödja fortsatt planering och investeringsbeslut. Det finns goda
möjligheter till gränsöverskridande samverkan och erfarenhetsutbyte, t ex utifrån Andelslaget Solrutten
på finsk sida och Örnsköldsviks arbete med att utveckla en ”Skärgård i världsklass”.
Energiproduktion är den verksamhet som upplevs mest svårbedömd. Både inom EU och nationellt
i Sverige och Finland finns tydliga målsättningar om förnybar energi, särskilt vindkraft. Målsättningarna
med havsbaserad vindkraft har ännu inte infriats och i gruppdiskussionerna efterlyses
både framtidsbedömningar och mer småskaliga alternativ. Många idéer framförs, t ex värmepumpar,
solenergi, turbiner i undervattensströmmar och algodling/biomassa, dock är det svårt att
bedöma genomförbarheten. Särskilt i Vasa-trakten finns stort kunnande inom energiteknik, vilket
skulle kunna göra området intressant för teknikutveckling och testning.
Besöksnäring och rekreation anses ha stor potential. Kust och hav är en tillgång för såväl
rekreation som besöksnäring. Möjligheten att besöka två världsnaturarv bedöms kunna locka även
mer långväga internationella turister. Småskaligheten, säsongsberoendet och svårigheterna att nå
ut till potentiella besökare bromsar dock utvecklingen. Besöksnäringen behöver bli bättre på att
marknadsföra sig via digitala kanaler, inte minst för att locka nya grupper, samt utveckla nya
produkter och säsonger. Förslag på nya säsonger är höst och vinter, medan nya produkter kan vara
t ex olika typer av paket (boende, upplevelser, mat) och sk Blue care. Tänkbara förebilder finns
inom det gränsöverskridande projektet Spotlight High-Low Coast. Kvarkenområdet nyttjas mycket
för rekreation i form av bland annat bad, båtliv, sportfiske, jakt, motion, friluftsliv och naturupplevelser.
Längs kusten finns dessutom många fritidshus. Gemensamt mellan svensk och finsk sida
är en stark oro för att kunskapen om och respekten för allemansrätten har försämrats över tid, vilket
bland annat medfört växande problem med nedskräpning, slitage och intrång. Förslag på åtgärder
handlar om t ex utbildning och information till barn, ungdomar och övriga besökare.
Lokalbefolkningen, åtminstone delar av denna, riktar skarp kritik mot myndigheter som man inte
tycker visar hänsyn för deras intressen och önskemål. Istället upplever man sig överkörd av
myndigheterna, exempelvis när det kommer till naturskydd och miljöhänsyn. Särskilt på den finska
sidan finns låsningar mellan lokalbefolkning och myndigheter som gör det svårt att komma vidare
i många frågor.
Naturvården diskuterades i flera sammanhang. Bland annat har det handlat om att bevara
värdefulla naturmiljöer (landskap, biotoper, arter etc) och att värna viktiga ekosystemtjänster. Det
finns en allmän förståelse för den känsliga miljön och naturvärden i Kvarkenområdet, samtidigt
som det finns tydliga intressekonflikter. Storskalig exploatering i form av havsbaserade vindkraftsparker,
samt större hamn- och turismanläggningar kan förväntas påverka naturen och landskapet
avsevärt, men även muddring av farleder och längs kusten för fritidshus/-båtar mm medför ofta
5
miljöpåverkan. Även konflikter med besöksnäring och rekreation kan uppstå, t ex rörande
skyddade områden.
Mot denna bakgrund finns ett uttalat behov av en förbättrad dialog mellan lokalbefolkning, näringsliv
och myndigheter i hur man ser på såväl nyttjande som bevarande av den marina miljön i
området. En möjlighet är erfarenhetsutbyte mellan myndigheter på svensk och finsk sida, samt att
försöka hitta modeller och goda förebilder för hur man kan arbeta för att få en fungerande dialog.
En gemensamt framtagen förvaltningsplan för säl och skarv i Kvarkenområdet skulle kunna utgöra
ett pilotprojekt. Dessutom finns idéer om evenemang, aktiviteter och bildningsinsatser för att på
olika sätt stimulera till samhällsengagemang för kust och hav i regionen, t ex Kvarkenmulle eller
en Kvarkenvecka.
Ö-samhällen i Kvarkenområdet delar ofta en likartad situation och de önskar därför ett fördjupat
samarbete och utbyte med varandra. En central aspekt är tillgänglighet, i synnerhet på öar där man
är beroende av en färjeförbindelse. Besöksnäringen ses också som viktig och på flera av öarna
försöker man utveckla en kombination av natur-/landskapsvård, djurhållning, lokal mat och kultur
(t ex muséer). Ö-samhällena vill även utveckla gemensamma projekt. Förslagen ligger dessutom
väl i linje med styrdokument som handlar om attraktivitet, välbefinnande, levande skärgårdar och
ett hållbart nyttjande av kust- och havsmiljöer.
En del av förslagen rörande blå tillväxt bygger på synergier mellan olika intressen och verksamheter.
Ett konkret förslag är att öka samarbetet mellan färjetrafiken och besöksnäringen, främst
hotellen i regionen. Besöksnäringen kan också knytas närmare till fisket, t ex genom att yrkesfiskare
tar med sig turister ut på havet (sk Pescaturism), att den lokalt fångade fisken serveras på
restauranger eller att sportfiske kan ingå som en aktivitet att erbjuda turisterna, t ex uthyrning av
fiskeutrustning, trollingfiske eller olika former av paket (resa/transport, boende, mat och aktivitet).
Även djärva idéer om att ha plattformar ute till havs för att kombinera t ex energiproduktion och
vattenbruk har diskuterats.
Mötena resulterade också i en lista med projektförslag, vilka redovisas nedan grovt efter teman:
• Utveckling av Smartfisk-konceptet för outnyttjade lokala fiskarter
• Utveckling av ett servicepaket för abborrmetare och pilkfiskare, med fisketillstånd,
avgiftsbelagd parkering och annan service
• Smartfisk som koncept för fisketurism: fiske av miljövänlig och hälsosam fisk samt Blue
care (blå omsorg)
• Identifiering av fiskreproduktionsområden för havsplaneringen
• Gemensam förvaltningsplan för skarv och säl i Kvarkenområdet
• Sjömätning och kvalitetssäkring av farleder i Kvarkenområdet
• Kartläggning av farledernas användning
• Prognostisering av behov av farleder och hamnar
• Utredning av förkörsrätt i farleder
• Utredning av möjligheter till en havsplacerad elöverföringskabel längs Bottniska viken
• Utveckling av teknik för vindkraft i arktiska områden
• Pilotprojekt för testning och teknikutveckling för olika former av småskaliga energilösningar
och kombinyttjade plattformar och områden
• Grundläggande fakta om besöksnäringens omfattning och betydelse i regionen
• Utveckla strategier för förbättrad fysisk tillgänglighet och digital synlighet
• Utveckla nya säsonger, särskilt vintertid, och nya produkter inom besöksnäringen
• Att få nya grupper (barn/ungdomar, invandrare, turister) att upptäcka och ta del av, men
också respektera, naturen i området i enlighet med allemansrätten
• Utveckla metoder för en bättre dialog mellan myndigheter och lokalbefolkning om naturskydd
och miljövård
• Tillvaratagande av lokala kunskaper för att upprätthålla ekosystem och skapa attraktivitet
6
• Uppmuntra lokalbefolkningen att formulera mål för framtida nyttjande och värnande av
kust och hav
• Fortsatt samarbete och erfarenhetsutbyte mellan öarna, t ex för att utveckla besöksnäring,
landskaps-/miljövård och matproduktion, samt museer
Det stora och breda deltagandet och engagemangen i dialogmötena tyder på att det finns ett stort
intresse för att diskutera frågor rörande nyttjandet av kust och hav i regionen. Möten och intervjuer
visar dessutom att det finns en potential för blå tillväxt i Kvarkenområdet. Tydligt är att blå tillväxt
kan bidra till landsbygdsutveckling vid kusten och i skärgårdarna i form av företagande, sysselsättning,
innovationer, förbättrad service, tillgänglighet och kommunikationer, samt attraktivitet för
bofasta och besökare. Även om inte fokus har legat på konflikter och motstridiga intressen, så har
flera sådana behandlats. I temagrupperna har det ofta varit livliga diskussioner mellan olika aktörer,
men samtidigt funnits en förståelse för att det finns andra, ofta motstående, intressen och synsätt.
Genom att delge sina uppfattningar har deltagarna också bidragit till en allmänt ökad förståelse för
skilda synsätt på problem och möjligheter rörande Kvarkenområdets havs- och kustmiljöer. Även
de gränsregionala inslagen med deltagare från både svensk och finsk sida har bidragit till nya
perspektiv och kontakter mellan mötesdeltagarna.
Sammanfattningsvis har dialogmöten och intervjuer bidragit med många idéer och konkreta förslag
vilka kan nyttiggöras i fortsatt planering och utvecklingsarbete, t ex myndighetsutövning, fysisk
planering och utvecklingsstrategier i skilda geografiska kontexter och administrativa nivåer.
Resultaten kan därigenom bidra till det pågående arbetet med havsplanering, samt framtida
strategier för lokal och regional utveckling i Kvarkenområdet. Genomförandet av projektet kan
dessutom inspirera till andra gränsöverskridande samarbeten avseende blå tillväxt och fungera som
en modell för andra liknade områden inom EU. Vidare har de dialogmöten som genomförts,
tillsammans med projektets slutkonferens i Vasa, utgjort arenor för att sprida information om
projektet och dess resultat, samt erbjudit möjligheter att utbyta erfarenheter, diskutera åtgärder och
projekt kopplade till blå tillväxt i regionen.


Keywords

Blue Growth, Business development, Marine Planning, Regional development

Last updated on 2019-16-10 at 02:43