Guds hus och himlens port En traditionshistorisk analys av Gen. 28:10–22

G2 Magistersavhandling, civilingenjörsavhandling


Interna författare/redaktörer


Publikationens författare: Topias Tanskanen
Förläggare: Åbo Akademi
Publiceringsår: 2018


Abstrakt

I denna avhandling behandlar jag den kända berättelsen om Jakobs besök i Betel
(Gen. 28:10–22) utifrån ett traditionshistoriskt perspektiv. Genom en
traditionshistorisk analys försöker jag datera traditionerna bakom berättelsens
nuvarande form samt belysa styckets teologi särskilt angående sättet på vilket Jahve
är närvarande och vilken roll masseba-stenen har i denna teologi. De viktigaste
temana i berättelsen är Betel, masseba som tecken på Jahves närvaro, drömmen som
medel för Guds uppenbarelse och löftena som Jahve och Jakob avger. Dessa teman
förutom det sista som handlar om löftena analyserar jag utförligare i kapitel 3 med
hjälp av Gamla testamentet, antika Främre Orientaliska texter och arkeologisk data
om Betel och masseba-stenar.

De analyser som jag gör i kapitel 3 visar att den mest logiska tidpunkten för
dateringen av traditionerna bakom Betelberättelsen är Jerobeam I:s tid (930–909
f.Kr.). Han vill genom denna tradition upphöja Betels status i motsats mot södra rikets
Jerusalem och dess tempel. Betel som tema i Gamla testamentet och masseba-stenens
roll i texten stöder min tes. Betel har varit en viktig kultplats redan före Jerobeam I.
Samtidigt visar analysen att de paralleller, som forskare har föreslagit mellan
babyloniska texter och Jakobs vision samt hela berättelsen är svagare än vad man ofta
har ansett och att man genom dessa möjliga paralleller inte kan datera traditioner
bakom berättelsen till någon viss period. Traditionerna kan också äldre än Jerobeam
I:s tid. Analysen visade att berättelsen i dess nuvarande form är yngre än traditionerna
bakom berättelsen.

Analysen visar också att masseba-stenens funktion i berättelsen är större än man
oftast har trott. Den betecknar Jahves närvaro på platsen och därigenom helgar också
platsen. Den blir ett viktigt kultobjekt genom vilket också den himmelska och den
jordiska sfären möts. Samtidigt påminner masseban om hur Jahve uppenbarade sig åt
Jakob. Denna teologi har arkaiska drag som har bevarats ännu i berättelsens
nuvarande form.


Dokument


Senast uppdaterad 2019-21-10 vid 03:27