Presentation, tal eller offentligt framträdande
Skrivhandledning i tre olika språkmiljöer
Startdatum: 22.11.2018
Slutdatum: 23.11.2018
Evenemangstid: Paperpresentation på Den trettonde konferensen i Svenska med didaktisk inriktning (SMDI), Linköping 22-23.11.2018
Beskrivning
Hur ser skrivhandledning ut i olika språkmiljöer? Vad förutsätts av skrivhandledaren i olika språkliga kontexter?
Med utgångspunkt i sociokulturell teori, och med centrala begrepp som den närmaste utvecklingszonen (Vygostkij 1978) och stöttning (Wood, Bruner & Ross 1976), ämnar den här studien besvara ovanstående forskningsfrågor, och således undersöka skrivhandledningens möjligheter och utmaningar i alltmer heterogena skolor. Utöver det här, ger studien exempel på hur lärarutbildningen kan ge lärarstuderande möjligheter att utvecklas i sin roll som skrivhandledare.

Materialet består av inspelade samtal från skrivhandledningstillfällen från skolår 4 och 5 i tre olika språkmiljöer: en finlandssvensk skola, en språkbadsskola och en svensk skola. De transkriberade samtalen analyseras utifrån en modell för stöttning i skrivande (enligt Tjernberg 2016), samt utifrån responstriangeln (Kronholm-Cederberg 2009, modifierad version av Hoel 2000 och Hillocks 1987).

Studien är en delstudie i projekt Skrivkompetens (2014-) i vilket olika aspekter av skrivande och skrivkultur fokuseras. Tidigare delstudier i projektet har undersökt bland annat litteracitetsmiljön (Jusslin m.fl. 2018), multimodala inslag (Björklund m.fl. 2016) och samt textstruktur, fiktionsinslag och värdering (Rejman m.fl. 2016).

Det preliminära resultatet av studien visar att skrivhandledningen präglas av interaktion, och att skrivhandledningen följaktligen ser olika ut i olika språkliga kontexter. Resultatet belyser även den mångsidighet som skrivhandledaren bör uppvisa, då skrivhandledningssamtalet simultant och i realtid rör sig på flera textnivåer.


Referenser:
Björklund, Siv; Heilä-Ylikallio, Ria; Magnusson, Ulrika & Rejman, Katarina (2016a). Elevtextens många uttryck – mot en multimodal analys. I P. Hirvonen, D. Rellstab & N. Siponkoski (red.) Teksti ja tekstualisuus, Text och textualitet, Text and Textuality, Text und Textualität. VAKKI-symposium XXXVI 11-12.2.2016. VAKKI Publications 7. Vasa. Elektronisk publikation
Hillocks, George (1987): Synthesis of research on teaching writing. Educational Leadership, 44(8), s. 71-82.
Hoel, Torlaug Løkensgard (2000): Skrive og samtale. Responsgrupper som læringsfellesskap. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Jusslin, Sofia; Rejman, Katarina; Björklund, Siv & Heilä-Ylikallio, Ria (2018): Semiotic Modes and Multimodal Ensembles in Students’ Texts in three Swedish L1 and L2 Schools in Sweden and Finland. Linguistics and Education. Under utgivning.
Kronholm-Cederberg, Annette (2009): Skolans responskultur som skriftpraktik: Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen.
Rejman, Katarina, Magnusson, Ulrika, Björklund, Siv & Heilä-Ylikallio, Ria (2016). Elever i årskurs 5 skriver narrativer. I H. Höglund & R. Heilä-Ylikallio (red.). Framtida berättelser. Perspektiv på modersmålsdidaktisk forskning. Rapport nr 39/2016. Åbo Akademi.
Tjernberg, Catharina (2016): Skrivundervisning. Processinriktat skrivande i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.

Wood, David; Jerome Bruner & Ross, Gail (1976): The role of tutoring in problem solving. I: Journal of Child Psychology and Psychiatry. Vol. 17, s. 89-100. Oxford: Pergamon Press.

Vygotskij, Lev (1978): Mind in Society: Development of Higher Psychological Processes. Cambridge: Harvard University Press.

Senast uppdaterad 2019-11-09 vid 09:54

Dela länk