Medborgarorganisationer som (globala) människorättsfostrare

D2 Artikel i en professionell bok


Interna författare/redaktörer


Publikationens författare: Heidi Henriksson
Redaktörer: Charlotta Hilli, Camilla Kronqvist
Förlagsort: Åbo
Publiceringsår: 2017
Förläggare: Åbo Akademi
Moderpublikationens namn: Ungas rätt till samtal -en antologi om människorättsfostran
eISBN: 978-952-12-3519-1


Abstrakt

Heidi Henriksson (PM) diskuterar medborgarorganisationers skolsamarbetegenom ett urval av undervisningsmaterial från Amnesty International, Röda Korset, Jordens vänner och Missionssällskapet. Syftet är att analysera medborgarorganisationernas olika infallsvinklar på människorättsanknutna frågor med fokus på undervisningsmaterial för den grundläggande utbildningen årskurs 7–9. Henriksson arbetar för tillfället med sin doktorsavhandling i sociologi med arbetstiteln “The construction of global education in the context of NGO-school cooperation”. I avhandlingen studerar Henriksson växelverkan mellan grundskolan och medborgarorganisationer inom ramen för paraplybegreppet “global fostran” som i tillägg till människorättsfostran även inkluderar bland annat interkulturell fostran, utvecklingsfostran och fostran för hållbar utveckling.

Fältet av medborgarorganisationer som engagerar sig i skolvärlden är heterogent och inrymmer såväl utpräglade människorättsorganisationer som humanitära organisationer, miljöorganisationer som religiösa organisationer. Således väljer Henriksson att analysera hur olika typer av organisationer gestaltar den globaliserade världens utmaningar, kopplingar mellan det lokala och det globala samt hur dessa relaterar till mänskliga rättigheter. Aspekter som speciellt lyfts upp är utveckling och globala orättvisor, kön och sexualitet samt eleven som aktör i en globaliserad värld. Den teoretiska referensramen bygger på postkolonial och feministisk teori samt kritisk pedagogik.

Undervisningsmaterialen uppvisar sinsemellan både likheter och olikheter. En del av materialen problematiserar strukturella orsaker till orättvisor, medan dessa aspekter i andra material tonas ner. Till en del är undervisningsmaterialen inriktade på att ge eleverna information om rättigheter och utmaningar, men i betydande grad breder de även utrymme för elevernas egna reflektioner. Trots att medborgarorganisationerna delvis har olika grundprinciper eller värdegrunder, betonar de alla på ett sätt eller annat elevernas aktörskap och deras möjligheter att påverka och åstadkomma förändring.


Senast uppdaterad 2019-15-10 vid 03:22