“Byggaamassa klossar”: en enspråkig norm i en tvåspråkig familj

G2 Master’s thesis, polytechnic Master’s thesis


Internal Authors/Editors


Publication Details

List of Authors: Fredrik Rusk
Publisher: Åbo Akademi University
Publication year: 2010
Number of pages: 77


Abstract

Det övergripande syftet med denna avhandling är att genom djupgående analyser öka förståelsen av hur språkstrategin en person – ett språk fungerar i praktiken i ett tvåspråkigt hem. Jag analyserar en tvåspråkig sjuårig pojkes och hans tvåspråkiga mammas interaktion i hemmet. Fokus riktas mot hur mamman i hemmet bemöter sonens kodväxling från finska till svenska i samtal med henne. Sonens och mammans gemensamma språk är finska, men båda är tvåspråkiga. Forskningsfrågorna är följande: 1. Hur framkommer en möjlig preferens för vilket språk barnet använder med mamman? 2. Hur bemöts kodväxlingen av mamman?
Den empiriska undersökningen är gjord som en del av projektet FLIS (Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola) under sensommaren och hösten 2006. Materialet består av videomaterial som familjen själv filmat i deras hem. Tillsammans är det ungefär 15 timmar videomaterial. Avhandlingen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärande ses som ett socialt fenomen situerat i specifika handlingar. De utvalda sekvenserna analyseras samtalsanalytiskt.
Resultatet visar att mamman och sonen konstruerar en enspråkigt finsk norm i samtal dem emellan och att normbrott, kodväxling, från pojkens sida ses som något som skall repareras. Mamman och sonen orienterar sig mot den enspråkiga normen på flera olika sätt i deras tal-i-interaktion.
Ytterligare resultat visar att mamman bemöter sonens kodväxling på tre olika sätt. Det vanligaste sättet är att inte göra kodväxlingen relevant, dvs. att inte uppmärksamma den. Då mamman väljer att göra kodväxlingen relevant sker det på två sätt. Antingen utför hon en inbäddad eller direkt reparation eller så initierar och utför mamman och sonen en kombination av exponerad och direkt reparation. Då sonen kodväxlar är det oftast på lexikal nivå och oproblematiskt. Han förfinskar ofta det kodväxlade, svenska, ordet genom att lägga till en finsk ändelse. Han använder kodväxlingen funktionellt, som ett verktyg för att få fram budskapet och bli förstådd. Kodväxlingen fungerar som ett interaktionellt verktyg mellan sonen och mamman, men kodväxling är ofta icke- prefererat.

Last updated on 2019-13-12 at 05:03